Vi
får höra mycket om Guds stora nåd till oss given
genom Frälsningen hos Jesus, vilket är underbart och
centralt i Bibelns budskap om Evangelium. Men vi får inte
till oss i dagens förkunnelse den fulla vidden och betydelsen
av denna Guds nåd. För att förstå nåden,
behöver vi förstå Vad exakt vi ”benådas”
för. Frälsningen är ett annat ord för ”Räddning”,
men räddning från ”vad”?
Jesus
är både nåd och sanning (Joh.1:14), varför
vi behöver ta till oss och förstå både Guds
fulla nåd och hela Sanning. När vi har hela Guds Ords
sanning så kan vi verkligen leva i nåden såsom
Gud vill.
Jag
läser just nu en oerhört omskakande bok som heter ”
23 minuter i Helvetet ” av Bill Wiese, en faktiskt väldigt
trovärdig berättelse av Bill Wiese som befann sig i
Helvetet i 23 minuter. Berättelsen är trovärdig
som vittnesskildring och som överensstämmande med Bibelns
undervisning. Om man är redan kristen, så hjälper
detta att leva i överlåtelse, lydnad och helgelse så
man bevaras i Frälsningen, inte i lagiskhet och krampaktig
ångest, men i Guds Andes liv och kraft, genom tron i Guds
nåd, i Sanningen hos Kristus och i Evangelium.
För
den Ofrälste är detta en Varningsklocka som "väcker"
ur syndaslummern, då Guds kärleksbetygelser inte når
fram eller leder till Omvändelse, om ros inte räcker
så är riset kärlek då syftet är räddning
från något oerhört fasansfullt. För den
kristne är detta också en enorm motivation och sporre
till att vittna och evangelisera.
Bästa
tänkbara ”försäkring” mot en kommande evig katastrof,
för både kristen och hedning är att åtminstånne
ha beaktat viktig information, ungefär som man tar till sig
olika stormvarningar i väderomslag eller trafikskyltar som
varnar om fara, fast i detta fall om något oerhört
mycket mer allvarligt. Skrämselpropaganda och dömande
kärlekslöshet säger en del, men om detta Är
sanning, så är det väl tvärtom största
kärlek att informera och varna, att inte göra är
ju största möjliga hat eller dumhet. Jag tror att Bills
berättelse är sanning och att han faktiskt upplevt det
verkliga Helvetet i 23 minuter. Här är en webblänk
där man kan höra Bill berätta om sin upplevelse:
