OBS!!! Kolla in under "Diverselänken" vad som senast

är insatt på denna Hemsida, t ex: 2 Ljudpredikningar "Den Levande

Guden" och "JESUS-vår själs Herde och Vårdare".

Missa inte heller Mobilvideo-inspelning från "Kampanjmission i

Hazara", Pakistan eller videoklippet från missionsresan till Etiopien".

Satte in en "Ulf Ekman-radiointervju" (länken "Musik"). Och så har

vi beskrivit vår bakgrund i länken "Om J.M". Rekommenderas att läsa

"Väckelsetankar", se nedan, och förstås senaste Nyhetsbrevet.

Nyhetsbrev Vintern - 11

Sedan vårt senaste Nyhetsbrev så har vi för vår personliga del haft en fantastisk tid. Vi har bl a varit till Jämtland. Där hade vi evangelisation i Östersund med ett par hängivna troende. Herren ledde oss till människor som var mogna för att ta emot Jesus och som ville bli frälsta! Bl a en kvinna som hade cancer fick vi be för. Det var så öppet och lätt att evangelisera i Östersund. Sedan hade vi ett utåtriktat möte i Baptistförsamlingen i Kälom (vår hemförsamling). Det kom många ofrälsta från byn (procentuellt sett) och något nytt verkar vara på gång där. Föreståndarparet i församlingen har efter det startat en Alfagrupp i byn. Vi har också rest till Finland där vi besökte en församling i Salo. Vi ledde en evangelisationssatsning där. Peter undervisade och så gick vi och troende från olika församlingar ut och evangeliserade på gator och torg i Salo. Även denna gång tog människor emot Jesus. Ära till Herren!

 Här har vi evangelisation i Salo, Finland och Peter delar sitt vittnesbörd i ett möte (i Salo)

  Det är öppet att ge ut evangeliet på gator och torg, även i Östersund!

Personligt av Anette:

Jag kände att jag ville dela några ord bl a angående denna hemsida som vi har. Syftet med den är att man ska kunna ta till sig den klassiska väckelsekristendomen. Vi har satt in väckelsebudskap, rikligt med Guds Ord, evangeliet och de kristna grunderna. Väckelsebudskapen är budskap som vi kristna så väl behöver i denna avfälliga tid. De evangelistiska inslagen är för människor som är ofrälsta, på många sätt försöker vi överbevisa om nödvändigheten av omvändelse och frälsning, att peka på Frälsaren Jesus Kristus. Sedan har vi undervisning för nyfrälsta och ”bebiskristna”. Undervisning om att vi är frälsta av nåd genom Jesu försoning, och att vi är rättfärdiggjorda av tro på Jesus och genom Guds nåd, om Guds underbara kärlek, hur vi kan leva och vara fyllda av Guds Ande.

Vidare så finns det undervisning om hur vi kan lära oss vandra med Jesus och helgas, hur vi kan bevaras i frälsningen och vandra i Anden och inte i ”köttet”. Det finns undervisning om Tro, helande, om att tjäna Gud och om lovsång m m. Ja, hemsidan har en enorm bredd av undervisning från Guds Ord Bibeln. Det finns både mjölk och fast föda. Om du är en mogen kristen klarar du av den fasta födan, men om du är nykristen eller kvar i barnstadiet får du börja med mjölken. T ex Helgelseundervisning är matigare föda. Undervisning om Guds kärlek och nåd är mer ”mjölkföda”, även om vi behöver detta hela tiden. Vi har också satt in riktigt tuffa budskap om hur vi kan få Väckelse m m . Undervisningen om omvändelse och renhet/helgelse återkommer på hemsidan hela tiden eftersom detta har försummats i kristenheten i många år.

När man ger ut undervisning till kristna kan man jämföra det med när man ger ut mat i det naturliga, man serverar mat antingen till barn eller vuxna. Bebisar ska ha mjölk, de klarar inget annat. Små barn i det naturliga vill oftast ha det som smakar gott och tänker inte på att de behöver även det som inte smakar lika gott, men som är så nyttigt och verkligen behövs för att barnet ska växa upp. Ibland hör man kristna protestera när fast föda ges ut, fast de varit bekännande kristna länge. De har aldrig växt upp utan är barn och de kan även vara barn som blivit övergödda p g a att de ätit bara det som de gillar och inte velat äta det som de tycker smakar mindre gott och är fast föda. Vill du växa upp? Det vill jag, så jag fortsätter läsa hela Guds Ord i Bibeln och inte bara vissa ”favoritställen” där. Som min man har sagt: en del har bara ett litet häfte kvar av Bibeln, Pingst-väckelsepionjären T.B Barrat sa  t o m att en del har bara pärmarna kvar av Bibeln. Men så ska det ju inte vara, så låt oss hålla oss till hela Bibeln, Guds Ord.

På hemsidan berättar vi också om vad vi brukar göra under länken Nyhetsbrev, man kan också läsa vår bakgrund under länken Om J.M. Man kan lyssna till några av de radioprogram vi sänt och på några predikningar från möten bl a.

En del människor undrar vilka vi är, vad vi ger ut för undervisning och vad vi gör o s v, så här berättar jag lite om det: Jesusmissionen är inte en ”organisation” utan det är en fristående ideell verksamhet som Peter och jag har och som vi startade i slutet av år 2002. Vi samarbetar med troende från flera kristna sammanhang. Vi har evangelisation och väckelsemöten. Har också rest på missionsresor till särskilt Finland, men också Pakistan och Etiopien. De kristna radioprogrammen nämnde jag redan. Lärjungaskap ingår också i det vi gör och vi söker hjälpa nyfrälsta och andra som behöver växa till i kristna livet. Läs gärna vår bakgrund och läs gärna våra vittnesbörd, min mans vittnesbörd brukar vara särskilt uppskattat. Vi har även nära kontakt och gemenskap med andliga ledare som känner oss väl sedan många år och som själva har lång erfarenhet av tjänst för Gud. Av dem får vi också råd vid behov och bönestöd. De stöttar oss i det vi gör och ger ut. Gud ledde oss till dessa människor år 2003 och framåt och de har betytt mycket för oss.

Det är viktigt att de andliga ledare, Guds tjänare och tjänarinnor som man har kontakt och umgås med och får råd av är levande väckelsekristna som står för hela Guds Ord och inte ett urvattnat evangelium eller humanistiska, världsliga idéer och tankar. Det finns ju de som kallar sig pastorer o s v och har varit anställda rätt länge i någon församling, men som tyvärr har ett urvattnat evangelium och budskap och som står för humanistiska och världsliga läror, och som även har sina ”egna” idéer om hur saker och ting ska gå till. Det kan ”låta rätt” många gånger, men med tiden märker man att det inte är väckelsekristendom som ges ut, vare sig i lära eller liv. Att få råd från sådana s k andliga ledare kan vara nedbrytande och leda bort från Guds vilja och väg om man tar till sig det. Men, Gud har varit god och nådefull mot oss, även om vi har haft några jobbiga erfarenheter längre bak i tiden, så har vi det mycket bra idag med de andliga ledare och trossyskon som vi tyr oss till, Tack Jesus för dem!

Detta var några ord från Anette. Läs gärna våra bloggar också: www.jesusliv.blogg.se och www.godsfire.blogg.se . Där finns också mycket bra och intressant att läsa. Var välsignad!

NYHETSBREV SOMMAREN - 2011

Begreppet "surjämte" stämmer inte :). Vi knackade dörr i byn Kälom (Jämtland), 99% var vänliga och lyssnade seriöst på evangeliet, många långa samtal och några verkar vara nära att bli "frälstjämte". Man behöver liksom komma in bakom "trösklarna" lite på norrlänningen i överlag så visar de sig vara varma å goa människor, pröva så får du se. På bilden är det Anette som vittnar, vi hade ett möte i Kälom Baptistkapellet efter evangelisationen, där vi vittnade/predikade och Anette var med och ledde lovsång. Vore kul me en stor "Kälomavdelning" i Himlen :).

Vi har också under våren flera gånger haft evangelisation och mission i Björklinge, i samarbete med Filadelfiakyrkan där. Missionsuppdrag företog vi oss även i Hallstavik, Pingstkyrkan där hade och har en evangelisations kampanj där vi medverkade i. Det var torgmöte med predikan, vittnesbörd och sång, och det var evangelisation via kaffebord och dörrknackning. Särskilt givande var det för mig att predika ut evangeliet rätt ut till människorna mitt på torget och för Anette att sjunga om Jesus likaså. I Björklinge har vi satsat på ”kaffebords-evangelisation” och dörrknackning. Vi har fått se några människor ta emot Jesus under våren, och många har hört Evangelium, ja, även läst då vi brukar dela ut traktater till folk och i brevlådor.

Hör ni alla kära troende syskon i Herren: Berätta framförallt Evangeliet till allt och alla, det är viktigaste sysslan i tillvaron jämte gemenskapen med Gud förståss; allt annat hamnar ljusår bakåt i prioritering, om man ser ur Evighetens synvinkel alltså, och där är vi ju snart alla, jordelivet är liksom extremt kort. ”Spräng kyrkväggarna” och gå ut till skördefältet, människorna behöver desperat Jesus. Alla är kallade, ”stjärnor” undanbedes (ej att missförstås, du vet vad vi menar), Gud verkar alltså genom alla, det är lätt i Guds kraft å förmåga. Egna prestationer och ambitioner lägger vi undan och går ut i tro, förlitandes på Andens kraft och frimodighet. Det är ett beslut att göra varje dag, en ”köttets tröskel” att kliva över varje gång, men när du gör det så frigörs Guds livgivande kraft och du märker att det är sant som Herren säger i Matt.11:30: ”Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt".

I vårt eget bostadområde Valsätra/Gottsunda har vi också evangeliserat, här kan vi vittna om en märklig Guds ingripande, detta måste bara vara ett mirakel: Bandstolvägen är känt för att vara en orolig och bråkig plats, det är där bilar har brunnit och ungdomar kommit i bråk med polisen. Ja, där finns en samlingsplats med en stor anslagstavla. På denna anslagstavla satte vi i slutet av februari upp ett traktat ( i A4 storlek) och sedan ytterligare ett något senare. På traktaten stod det fulla Evangeliet, inkl. en frälsningsbön. Nu över 5 månader senare så står fortfarande dessa traktat kvar!!! Vi har alltså satt upp likadana traktat på andra anslagstavlor, i ”vithyade områden”, och dessa rivs ner ganska omgående, nån timme, dag eller högst en vecka verkar de få vara kvar. I överlag märker vi en respekt för Gud och religion hos de färgade eller invandrare som saknas nästan helt hos de vita svenskarna, det är mycket lättare att evangelisera till förstnämnda grupp, dessutom är de ofta trevliga och öppna människor. Vilken potential till väckelse i dessa områden och hos dessa människor! Hör ni som har öron att höra med, ni församlingsledare och planerare…

Anslagstavlan i Valsätra/Gottsunda, traktaten sitter längst ner till mitten, bilden är tagen i Juni, 1:a traktatet sattes upp alltså i slutet av Februari, det andra traktatet i slutet av April :)

Personligt Peter ( Väckelsetankar ):

Detta blir ett långt inslag denna gång, du behöver inte läsa om du inte orkar med att läsa en längre stund, det går bra att dela upp läsningen. Jag har länge burit dessa spörsmål inom mig och bakat i bön, hoppas det bidrar till en tändande gnista till väckelse. Många kommer antagligen bli arga med klämda tår och rikta kanonerna mot budbäraren, det är inte alltid sanning är roligt, men sanning från Ovan ger frihet och liv. Men många kommer också att känna igen sig och uppleva ett befriande och bejakande ja och amen.

Vi får rapporter om att de troende i landet blir allt färre och att många församlingar läggs ner, 500 församlingar är borta senaste decenniet och nedläggningstakten är nu 10% under en 5 års period. Allmänt betraktas Sverige som det kanske mest sekulära landet i världen. Uppskattningsvis räknar sig (i högsta möjliga positiva inställning) ca 5 % av landets befolkning sig som kristna, och som många vet så är en stor del s k ”namnkristna”, d v s de har uppenbarligen ingen andlig gemenskap med Jesus eller andlig frukt i sina ”kristna” liv, ingen aktiv tro där Jesus är både Frälsare och Herre. Men, hur som helst, detta innebär att nära 9 miljoner svenskar är på väg till evig förtappelse (enligt Biblisk kristen tro). Samtidigt som sådan här fakta kommer oss till del så har vi de stora kristna konferenserna där alla är glättigt glada och mår så gott, vilket ju är riktigt, Jesus vill välsigna oss med allt gott och glädje i Herren och andlig välsignelse måste vi ha rikligen och dagligen, men, var är nöden och den nitälskande ivern att vinna de förlorade (både hedningar och s k avfälligt ”namnkristna”)?

Varför är vi så nöjda och belåtna? Då vi senast hade tillväxt och inte kraftig tillbakagång som vi haft de senaste decennierna så var det väckelsetider, 1800-talets folkväckelser och pingstväckelsen under förra seklets 1:a hälft. Då grät och bad man i stor nöd för människorna, då gick man utanför konferenserna och kyrkolokalerna till människorna och gav radikalt ut ett radikalt Evangelium. Man led förföljelse därav och med hängivenhet för Jesus var försakelser för Guds rikes skull självklarheter. Frågan är om inte de förr hade även glädjen och välsignelserna i Herren, vid sidan av förföljelsen och försakelsen, bra mycket mer andligare, starkare och påtagligare än idag. De hängav sig också mestadels åt Guds rikes saker, som t ex Bibeln, bönemöten och evangelisation. Inte som idag mestadels åt t ex båten, picknik i det gröna och TVmys kvällar.

I denna sista tid före Jesu återkomst så är förvirringen stor, begreppet ”väckelse” kan ofta vara något helt annat än det har varit i 2000 år i kristenheten och i Bibeln igenom, om man idag överhuvudtaget använder det ordet. Jag och frun älskar att läsa gamla ”väckelseböcker”, och just nu läser jag en bok som sammanställt Lewi Pethrus ledarartiklar i dagstidningen Dagen, en speciell utgåva av Pethrus artiklar mellan åren 1945 och 1954. Lewi Pethrus beskriver vad Väckelse är med följande från boken ”Lewi Pethrus som ledarskribent”, sid 146: ” Om en församling så gott som ständigt får se människor böja sig för Gud i sina möten så har den väckelse. Det är ju det man huvudsakligast menar med detta ord. Om därtill den andliga atmosfären är sådan att väckelsens ande, som är den helige Ande, vilar över mötena så att människor känner sig i Guds närhet när de kommer i dessa möten då är det väckelse. Finns därtill den apostoliska tidens ofrånkomliga kännetecken på väckelse att de troende får erfara Andens dop och sjuka blir helbrägda genom trons bön, då har man den apostoliska tidens väckelse mitt ibland sig. Och det är detta s lag av väckelse vi behöver i denna gudsförgätna tid. De krafter som rör sig i tiden emot tron på Gud och den verkliga bibliska kristendomen är så stora att någon vanlig ytlig människogjord väckelse inte på något sätt kan fylla de närvarande behoven. Många organisatoriska åtgärder, som man på sina håll har så stort förtroende för, spelar i detta fall en mycket liten positiv roll. Verklig andlig väckelse kommer av övernaturliga, gudomliga medel. När dessa kommer till sin rätt har man utsikt att få uppleva en verklig gudomlig väckelse .”

Visst är detta något helt annat än dagens ”församlingsstrategier” eller olika modeller för tillväxt. Det är i de olika väckelserna kyrkan alltid haft sin verkliga tillväxt, nya andligt pånyttfödda människor har tillkommit i församlingarna, där dessutom de flesta har bevarats i ett bestående lärjungaskap. Idag, när 10 personer tar emot Frälsningen så är inom kort minst 8 av dem ute i världen igen, ja, ofta kommer många inte ens längre än till bekännelsen. I väckelsetiderna bildades ständigt nya församlingar och det byggdes kapell, missionshus och kyrkor överallt, det är dessa som nu säljs löjligt billigt till världens barn på Hemnet. Varför är vi så glada och mår så gott? Vi behöver faktiskt det ”gammaldags” begreppet väckelse, vi behöver en genuin Väckelse i landet, och vi behöver vända om till sättet man alltid fått verklig väckelse på, vilket också är Bibliska alltid gällande principer som ger just väckelse och tillväxt, ja, räddning för de där 9 miljonerna svenskar vi har runtomkring oss överallt. Väckelse är dessutom både ett individuellt ansvar för varje troendes liv och för församlingarna, sistnämnda har ju ledarskapet ett särskilt ansvar för.

Dessa väckelseskapande principer är Bibeltroheten, Andliga livet och Helgelsen:

Bibeltroheten: 2 Kor.2:17, 4:2: ” Vi är inte som de flesta, som för egen vinning förfalskar Guds ord . Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det ord som kommer från Gud…Vi har avsagt oss allt hemligt och skamligt och använder inga knep . Vi förfalskar inte Guds ord utan lägger öppet fram sanningen ”. Joh.Upp.22:18-19: ” För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd ”. Och 2 Joh.1:9:   ” Den som inte förblir i Kristi lära utan går utöver den, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära har både Fadern och Sonen ”.

Den som förkunnar Ordet skall vara trogen och sann i predikan gentemot själva temat, det ämne som Gud talar om i sitt Ord. Det gäller alltså att inte rycka bort enskilda Bibelord ut ur sitt sammanhang. Sann och Bibeltrogen förkunnelse är att det som predikas utifrån citerade Skriftställen stämmer överens med det som i övrigt står i t ex det nytestamentliga brevet, med dess teman och budskap. En del plockar ut Skriftställen och så märker man genant övertydligt att deras utläggning är helt motsägelsefullt gentemot meningarna som kommer direkt före eller efter de citerade Skriftställena. Och vidare så skär utläggningen av de citerade Skriftställena sig oftast även gentemot vad Bibeln i övrigt undervisar om ämnet. Enskilda meningar och ord i Bibeln är kraftfullt och ska brukas, men med tydlig överensstämmelse med vad brevets sammanhang eller Bibeln i övrigt undervisar. Det som skulle vara Bibeltrogen predikan blir idag ofta en förfalskning av Guds Ord både i det omedelbara sammanhanget i t ex det nytestamentliga brevet och i förhållande till Bibelns övriga undervisning och uppfattningar om det berörda ämnet.

Det som ofta sker är att förkunnaren utvidgar Bibelämnet utöver vad Ordet säger, man lägger till sådant som Ordet faktiskt inte säger. Eller så kapar man av ett ämne rakt av och skippar den fulla Bibliska beskrivningen. Ett exempel på detta är t ex begreppet ”Guds Nåd”. Bibelns undervisning om Guds Nåd är att den träder i funktion då en människa Omvänder sig och lämnar synden, tror på Jesus och följer Honom, Då kommer Herren och renar personen från synden, förlåter och sätter denne fri. Men i förfalskningen blir det att Guds Nåd fungerar som en sorts täckelse över pågående synd, d v s den syndande personen omvänder sig inte och fortsätter i synden och ändå så skulle Guds Nåd vara aktiverad över denna person. Överhuvudtaget ges en skev obiblisk bild av Guds Nåd, en Nåd som verkligen är enorm, oändlig och oerhört underbar, men inte alls i den funktion och på det sätt många förkunnare idag beskriver. Genom att plocka ut enstaka Skriftställen kan förkunnaren bibehålla obibliska uppfattningar hos mötesbesökarna, vilket många gillar då det ”kliar gott i örona”(2 Tim.4:3) och synden aldrig behöver konfronteras och omvändas ifrån. Detta är självfallet inte till hjälp utan till stjälp då synden stjäl friden, livet och välsignelserna från Gud och åsamkar i förlängningen lidande.

Vad gäller Bibeltrogen förkunnelse så är det också av vikt att ge ut Alla de huvudteman som Gud i sitt Ord förmedlar. Om Herren tar upp och behandlar flera stora ämnen i sitt Ord så är det uppenbart Guds vilja att pastorer/predikanter skall ha samma prioritering och predika om dessa ämnen i lika hög grad. Om Guds Ord beskriver t ex Jesu försoningsverk på Korset, Uppståndelsen, Evigt liv i Himlen eller evigt straff och dom, Rättfärdiggörelse genom Tro, Andens liv, Helgelse och Helande till vardera exempelvis 10 % av Skriftutrymmet så borde väl vi likaså ha ungefärligen samma prioritering. Alla Bibelläsare vet att flera teman/ämnen sällan eller aldrig ens nämns av dagens förkunnare. Och definitivt så finns det omvänt flera ämnen/teman som får väldigt lite utrymme i Guds Ord, men som i dagens förkunnelse ges väldigt stort utrymme, vilket alltså inte alls står i proportion till hur Gud behandlar dessa ämnen i sitt Ord. Ibland predikas en enda mening eller halvmening som vore det huvudtemat i flera av NT:s brev. Självfallet kan Herren tillåta att vissa i tiden eftersatta ämnen betonas extra, som t ex trosundervisningen under 80-talet o s v, men generellt sett borde prioriteringarna stämma någorlunda och inte som idag vara helt snedvridet. Och det visar sig att under tidigare väckelsetider så predikades just det fulla Evangeliet, hela Guds Ord med alla dess olika ämnen och teman.

Tilläggas om Bibeltrogen förkunnelse är att Ordet mycket lätt kan missbrukas och användas felaktigt för att driva igenom, inte alltid Guds vilja för andra troende utan min egen vilja och ambitioner. Hur lätt är det inte att bruka olika meningar, halvmeningar och även vissa teman för det som gagnar min tjänst och verksamhet, min församling eller sammanhang. Självfallet kan man påstå att allt detta är Guds vilja eftersom det är för Guds Rike, men frågan är om man kan använda Guds Ord och låsa fast andra troendes samvete i det då det inte är fråga om något som allmänt berör alla troende utan är speciellt riktat för att betjäna predikantens eller församlingens verksamhet. Att tvinga andra att göra det som gagnar mig och mitt, om det än så är för Guds Rike, genom att missbruka Guds Ord (och ibland även Herrens namn) är faktiskt grov synd. Om sakerna i fråga är Guds vilja och ledning så får denne ”andre troende” ett Andens bejakande inom sig och han/hon kan välja av fri vilja att följa det som uttalas. Ibland hör man profetior (som alla ska respekteras, men prövas) ”Så säger Herren…” och det visar sig inte alls vara Herren i det. Eller så kommer det genom predikan tilltal som starkt uppmanar ”i Herrens Namn” eller ”i enlighet med Guds Ord” att göra än det ena och än det andra för någon specifik tjänst eller församling, och mottagaren upplever bara ett obehag och tvång. Vi behöver alltså vara försiktiga med hur vi brukar Guds Ord.

Andligt liv: 1 Kor.1:9 säger ” Gud är trofast som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre ”. Och den gemenskapen sker genom den Helige Ande. Det kristna, frälsta livets viktigaste grund och förutsättning, förutom Jesu försoningsverk på Korset är den andliga gemenskapen med Jesus. Gud har kallat oss till just detta, det är därför vi skapades. Utifrån denna andliga gemenskap tjänar vi Herren, verkar i församlingen och lever det jordiska livet i överlag. Jesus säger i t ex Matt.7:23 och 25:12 ” Jag känner er inte ”, som motivering till varför vissa inte släpps in till Himlen. Och Han talar här till troende kristna, en del av dem ”karismatiska” sådana som hade profeterat och gjort kraftgärningar i Hans namn, men uppenbarligen så hade de inte verklig Andens gemenskap med Jesus, Herren kallar dem t o m för ”laglösa”, d v s de har levt ohelgade liv i köttslighet, dålig karaktär och omoral av något slag.

Det var det andliga mötet med Gud som fick mig och miljoner andra att kapitulera för Herren och ta emot Jesus, och det är det andliga i församlingen som alltid har gett tillväxt i både nyfrälsta och troende som vuxit i lärjungaskap, tagandes ständigt emot nya välsignelser från Ovan. När t ex de övernaturliga Nådegåvorna fungerar i troendes liv och i församlingen så drar det människor till Gud och håller dem kvar hos Gud. Det sant kristna livet har alltid varit övernaturligt i Andens livgivande kraft. I Andens gemenskap helgas vi, i Gudsnärvaron dras vi allt djupare in i en kärleksrelation till Jesus. Utan Ande och Gudsnärvaro dör den troende och församlingen, det blir bara själiskhet och köttslighet kvar, vilket dessutom kan öppna upp för rent demoniskt inflytande. Sistnämnda förhållande råder tyvärr i varierande grad just i icke-väckelsetider. Det är därför vi kan ibland se närmast ofattbart köttsligt agerande från kristna, i synnerhet kristna emellan; t ex lögner och förtal, illvilliga halvsanningar utifrån förvriden fakta, egotrippad konkurrensanda, orena motiv, manipulation och utnyttjande, detta som drabbat så många inom svensk kristenhet, vi har läst om det och många tyvärr själva upplevt. Väckelsens andliga eld renar från allt detta, då Sanningens Ande istället får genomsyra de troende, som då blir uppfyllda med sann omsorg och kärlek till varandra. Lösningen är självfallet att Omvända sig bort från allt själviskt och själsligt, från alla egna ”döda gärningar” och ta emot ett nytt Andligt liv från Herren, ny ”manna” från Ovan, ny och fräsch ”olja” från Himmelen. Att i tro kasta sig på Herren och förlita sig enbart på Honom, låtandes Jesus leda och verka som Han vill, i församlingen och i varje troendes liv.

Helgelse: Ett ohelgat ”kristenliv” är motsatsen till ett andligt kristenliv. Som vi konstaterat så går det alldeles utmärkt att agera kyrkliga saker och t o m profetera och göra kraftgärningar i Herrens namn (i tro) utan att känna Jesus, utan att vara andligt kopplad till Herren. När vi läser i Galaterbrevet kapitel 5 om Andens frukt så handlar det om t ex kärlek, tålamod, vänlighet, mildhet och självbehärskning. Det är så enligt Ordet man känner igen en kristen, Jesu lärjunge. Motsatsen är som det också utförligt beskrivs t ex otukt, orenhet, fiendskap, kiv, vredesutbrott, villoläror och fylleri. Paulus skriver om detta sistnämnda: ” Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike ”. ”Men, Guds Nåd, Guds stora Nåd” skriker nu många desperat. Ja, genom Guds nåd i tro på Jesu verk på Korset är vi frälsta, det stämmer alldeles. Men, hur var det enligt hela NT vi tar emot denna Guds nåd, vad är det som aktiverar och utlöser Guds nåd? Svar: Omvändelsen. Detta står överallt i Bibeln, bara läs så får du se, som exempel 1 Joh.1:9 ” Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet ”. Det finns alltså ett villkor för Guds nåd, den fungerar inte som ett automatiskt paraply över pågående och medveten synd som man vägrar omvända sig ifrån.

Låt mig här gå vidare vad gäller bl a helgelsen: Matt.5:13-16: ” Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta , hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg. Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset ”. Och 1 Kor.3:1-3: ”Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller, eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er , är ni då inte köttsliga och lever som alla andra?” .

Idag ger man endast ut mjölken, det söta i Guds Ord, och den fasta födan är portad. Idag vinnlägger man sig om dels de ”namnkristnas” och dels världens gunst och saltet är förbjuden ingrediens i dagens predikningar. Är det så märkligt då att förruttnelse åsamkat en så snabb sekularisering både i det svenska samhället och inom kristenheten, ty utan salt blir det ruttet. ”Ja, men om jag predikar ut salta väckelsebudskap så töms min kyrka på folk” säger då många, och tänker förmodligen att då försvinner löneutbetalningarna likväl och jag kan inte verka i min förkunnargärning, herdekallese m m. Men, varför inte ta och förtrösta på Herren i allt detta. Är inte kallelsen: ”att vinna de förlorade och göra lärjungar till Kristus”, d v s troende som bevaras till evigheten och inte får stå där bankandes på dörren utan att bli insläppta av Jesus, läs Matt.7:13-23 och 25:1-12! Nu vill jag be dig också läsa en profetia av Frank Mangs, känd som en av 1900-talets främsta kristna aktörer, här är länken: http://www.flammor.com/profetior/profetia002.htm

Är det inte bättre för dig som församlingsledare att ta med dig kanske 90% av församlingsmedlemmarna till Himlen än kanske bara 10%? Och när väl de som är kvar efter väckelsebudskapen blir mer brinnande i Anden och hängivna Herren, kommer då inte som alltid förr just väckelse och verklig församlingstillväxt, och din församling blir återigen fullsatt. Det finns inga genvägar, har inte senaste decenniers olika tillväxtexperiment visat just detta?

Låt oss alla alltså återgå till Bibeltroheten, Andens liv och Helgelsen , då får vi som alltid förr och enligt Biblisk undervisning fungerande kristenliv och församlingar som växer till på olika sätt, ja, då blir det käre vän det efterlängtade tillståndet av Väckelse.

Mera ”gnäll”: Det är mycket fin inredning i dagens kyrkor, fin sång och professionell musik, glans, glitter och häftiga uppspel och uppvisningar, suggestiva ord och retoriska predikningar allt utifrån skicklig homiletik. Enhet, gemenskap, stolthet för dem vi är o s v, men, var är människoskarorna som födds på nytt till ett förvandlat liv med Jesus? Någon enstaka övermogen frukt droppar självfallet in då och då, men det var något helt annat förr. Var är de andliga nådegåvorna med helandeunder till de behövande, mirakler för de lidande, det förlösande profetiska, Gudsnärvaron och Härligheten som förvandlar de troendes liv till en Gudstillvänd vardag med Bibelläsning, lovsång, ständiga möten av olika slag, evangelisation m m, där det materialistiska och jordiska viker undan från hjärtana och Jesus blir allt? Var är de ofrälsta människorna som dras till våra möten eller om du så vill den enskilde ofrälste till den enskilde troende? Vi som svensk kristenhet är i djup vilsenhet, förvärldsligat, oandligt och själsligt drivet. Räddningen, frälsningen är ett Väckelsegenombrott, och det genombrottet börjar med dig och mig, med oss troende, här och nu, inte imorgon, då är det försent.

När Andens liv och kraft försvunnit så har detta delvis ersatts av mänskliga läror bortom Guds Ord. Läror och uppfattningar har blandat sig i förkunnelsen som vi helt enkelt inte kan se som ett genomgående Bibliskt tema och undervisning. Detta är också en av orsakerna till varför väckelsen uteblivit, Guds Ande kan inte bejaka annat än just Guds Ord. Det är Jesus som är Herre och Han och Ordet är Ett (Joh.1:1-14). Om vi byter ut Ordet, kompromissar med eller utesluter stora delar av det, förvränger det, ja, då kan ju inte Jesus vara med. Bibeln självt uttrycker, som vanligt, fullständigt exakt: ” Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende. Eller menar ni att det är tomma ord när Skriften säger: "Avundsjukt längtar den Ande som han har låtit bo i oss?". Men större är nåden han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er. Närma er Gud, så skall han närma sig er ”(Jak.4:4-8). Det är inte bara statskyrkorna som fallit här utan frikyrkorna likväl, gå och lyssna med Bibeln i hand och sinne på ett tiotal predikningar av idag så får du se. Detta måste sägas, om sanningen förtigs hur kan då en förändring ske? Mycket bra predikas också självklart och allt är inte ”humanistiskt genomsyrat”, men då är det enbart det söta och inte också det salta som ges ut (detta har vi redan varit inne på).

Uppdraget för tjänstegåvorna: är enligt t ex Ef. 4:11-13 att de troende ska utrustas så att de kan bygga upp Kristi Kropp. Detta innebär att alla troende har olika kallelser över sina liv, det kan vara allt från olika nådegåvor, tjänstegåvor och andra uppgifter. Idag så verkar 90% av medlemmarna inneha den ”heliga” kallelsen av ”Bänkvärmare”, de bara sitter där troget sin tjänst och värmer sin bänkplats i kyrkan, 1-2 gånger i veckan i mellan 30-60 minuter. Jovisst, många av dem har sin plånbok öppna när de sitter där, så att de som predikar, leder och styr kan just fortsätta och göra just det, och bänksittarna kan köpa sig fria från ansvaret att fullfölja sin kallelse och utöva sina gåvor, bekvämt och fungerande för alla parter. Vi kan t o m putsa på fasaden och göra kyrkan lite finare. Är jag alltför gnällig när jag beskriver verkligheten? Jag delar det i så fall med Bibelskribenterna, läs så får du se, och precis som de så beskriver jag också lösningarna. Om vi inte har insikt om hur det faktiskt förhåller sig så kan ju inte några lösningar bli aktuella, varför lösningar på problem som inte finns? Med full kännedom om verkligheten och dess problem i dagens kristenhet så kan vi ta till oss de perfekt fungerande Bibliska lösningarna, väl beprövade i tusentals år.

Tillåt mig vara tjatig: Hur många i kyrkorna har inte kommit ut i sina tjänste- och nådegåvor? Om en församling har 200 medlemmar, på en vanlig söndag är bara c a hälften närvarande, men, det borde finnas minst ett 20 tal evangelister, kanske 9-10 lärare, några herdar och profeter, även en apostel, alla aktiva. Många är också kallade att ägna sig åt lovsång, musik, barmhärtighet m m. Alla har fått andliga nådegåvor att verka i, helandegåvor, profetiska budskap, kunskapens eller visdomens ord, att utföra mirakler o s v. Men alla sitter ju bara ner och lyssnar på några lovsångare en stund och så levererar pastorn en 30 minuters predikan och så är det slut, fika och alla går hem till sitt eller kanske ett cafebesök och senare slår på TV:n hemma i myssoffan. Som sagt, 90% verkar vara heligt kallade till att vara just ”bänkvärmare”. Jodå, jag glömmer inte det oerhört trogna tjänandet av att koka kaffet och baka bullarna till varje kyrkfika eller att städa kyrkan en gång i veckan eller bistå församlingen med diverse markarbete. ”Var trogen i det lilla så ska du få göra det stora, Gud ser din trofasthet och hittar dig”, ja, denna undervisning har verkligen sett till att få många att sköta de absolut viktiga praktiska sysslorna i en kyrka, vilket självfallet är bra, men det har också blivit en ursäkt att slippa fullföljandet av många troendes huvudkallelse. Denna lärjungaskapets trofasthet i det lilla passar väl för t ex den ganska nyfrälste Bibelskole eleven eller för en speciell tid i en troendes liv, men när man har varit extremt trogen i det lilla i 5 år, i 10 år eller i 20 år? Och fortfarande har församlingsmedlemmarna inte kommit ut att verka fullt ut i sina kallelser och gåvor, utan de flesta är, förutom någon hjälptjänst, mestadels sysselsatta i församlingen med att värma de där bänkarna eller snarare de skönt uppstoppade stolarna (man måste ju vara mån om alla rumporna så de inte får skavsår i allt sittande).

Församlingsledningarna i svensk kristenhet har faktiskt till stor del misslyckats, och det är dags att ta till samma gamla medicin som vi redan varit inne på. Ja, många kommer att bli rasande och lämna din församling, de vill inte veta av väckelse, inte på Guds villkor, det bekväma jordelivet är alltför bekvämt. Och det blir kanske knapert med ekonomin, men Gud förser då vi förtröstar och följer Honom. Ska vi då lyda och behaga människor eller Gud är frågan som vi alla måste svara på, och då också ta konsekvenserna av vårt val inför evighetens Gud, på Räkenskapens dag.

Bullbakning: Om att bli ”in- och utbakad”: En speciell undervisning florerar inom kristenheten som handlar om att en troende ska bakas in i församlingen, vara trogen i det lilla, tjäna och bli del i både församlingens verksamhet och dess troslära. Efter något år kommer denne troende att kunna ”bakas ut” som en verksam del av församlingen och ge ut exakt detsamma som församlingen ger ut, ja, vara exakt detsamma. Visserligen så ser vi denna undervisning i Bibeln vad gäller att bli ”in- och utbakad” i Jesus Kristus, utifrån kärleksrelationen och andliga gemenskapen med Jesus, genom Guds Ordet och Anden så formas vi till att bli lika Jesus (Rom.8:29, 2 Kor.3:18). Men, denna ”formning” vill man gärna idag sköta i församlingens regi. Visst, detta fungerar ju alldeles underbart väl så länge den lokala församlingen är i väckelse och fullt av Kristi sanna lära och Anden liv. Men, hur blir det när församlingen där du är med i inte alls är särskilt representativt för Kristus? När det är fullt av världslighet och synd, oandlig religiösitet, humanistiska läror, kanske villoläror och där mycket av detta gestaltas i både predikan och församlingsliv, vilken ”bulle” får vi då? Inte för att framhäva mig själv på något vis, men jag och frun har bakats in i dels Rodney Howard-Brownes Bibelskola och dels i en stor mängd gamla böcker som beskriver folk- och pingstväckelserna, vi upplever oss särskilt tillhöra sistnämnda där vi känner oss oerhört hemma med de gamla väckelsepionjärerna och allt de stod för, levde för och gav ut. Det går inte att ”baka om oss”, till vad? Ännu en helt eller delvis religiös bulle som bara mjäkar med i den stora avfälliga kören. Priset är högt, men det är värt allt, vi är det vi är och gör det vi gör eftersom Jesus vill ha det så, eftersom det är det enda som ger oss frid och Andens livgivande kraft och glädje.

( Självfallet finns det också församlingar/sammanhang där bullarna blir goda, mer eller mindre. Och för alla troende, oavsett var man har sin församlingshemvist så går det utmärkt att inta rätta ingredienser från andra håll, som internet, böcker m m, så det finns hopp. Men, var noga med vad du tar in, allt vi hör och ser, vilka vi umgås med och vad vi gör påverkar hela vårt väsen och avgör vår nutid och framtid, och evighet )

Det finns ett religiöst kontrollsystem baserat på mänsklig styrning och inte på Guds ledning som kräver just denna sorts ”bullbakning” i sin verksamhet. Denna kontroll gör det nästan omöjligt för en väckelsepredikant som har budskap från Jesus att få tillgång till predikstolar. Förresten, har ni märkt att den som vill sticka ut och vinnlägga sig om att fullborda sin kallelse och tjänst inför Herren ofta blir tillrättavisad i en märklig sorts ”omsorg”, ja, t o m utfrusen i vissa sammanhang. Det är som om vederbörande gjort sig skyldig till en mängd grova synder, men vid närmare granskning handlar det inte alls om några synder, utan ofta om att denne tappre lille Guds soldat inte behagat någon människa eller något specifikt sammanhang, inte velat göra det som någon annan tjänst eller församling eller predikant velat. Kanske man inte varit ”på rätt sätt” där man borde tonat ner saltet och väckelsebudskapet, kanske borde ha kapat halva predikan och varit mycket mindre radikal i t ex evangelisationen.

Märkligt att så många så fort lägger anspråk på den som verkligen vill göra något för Gud, ingen lyssnar på vad Jesus vill att denne ska göra, inte ett uns av intresse att bejaka det denne lille lärjunge själv upplever sig att Herren leder honom/henne att göra, och på vilket sätt. Alltid bara det egna, som vore det fråga om en armbågskarriär där allt i ens väg är möjliga tillgångar att bruka för Min tjänst, församling m m. Också märkligt att troende som verkligen lever i uppenbar synd eller ljumhet/världslighet i församlingarna inte utgör något bekymmer, någon som ska tillrättavisas med omsorg och ledas rätt. Dessa ska fortsätta sin syndasömn så länge de behagar och gör sitt med att bidra ekonomiskt och fylla ut bänkarna så det ser bra ut. Hur vore det att hjälpa de syndasargade ut i frihet och hälsa, att se och lyfta fram alla de i församlingarna som ligger i dvala med andliga gåvorna och kallelserna inaktiva och hjälpa, stödja fram dessa så de kan fullborda sitt lopp?

( OBS! Det vi skriver här är inte riktat gentemot någon enskild person, tjänst eller kyrka. Det är erfarenheter och iakttagelser som är allmängiltiga för svensk kristenhet, sådant som många kan känna igen. Allt detta behöver inte vara våra egna upplevelser även om en del är det. Självfallet finns det mycket gott i landets kristenhet likväl, och vi skriver inte alls utifrån någon sorts besvikelse, oförlåtelse eller bitterhet, vi har det alldeles utmärkt i det egna livet och tjänsten, och upplever uppriktig kärlek gentemot allt och alla. Vi skriver av den nöd och kärlek vi upplever från Jesus för landets kristenhet och folk. Nu allt detta sagt för att i viss mån undvika den vanliga attackvågen gentemot sådana här väckelsebudskap )

Enhet: Kristen enhet borde inte handla så mycket om att alla olika sammanhang, församlingar och samfund ska samarbeta organisatoriskt eller på andra sätt som t ex gemensamma möten, så tycks strävandena vara idag. Men, detta är en ”yttre enhet”. Vi behöver ha en inre, Andens enhet, ty som Ordet säger ” Om ni har kärlek till varandra, skall alla förstå att ni är Mina lärjungar ”(Joh.13:35). Andens frukt är kärlek och det är bara denna Guds kärlek i våra hjärtan som kan älska, vår egen ”kärlek” är löjligt egotrippad i jämförelse och fungerar inte alls. Sann kristen enhet baseras för övrigt på just Andens frukter i de troendes liv, sådant som förutom kärlek också tålamod, vänlighet, mildhet och självbehärskning. Idag, i brist på väckelse i de troendes liv och i församlingarna så har, som vi redan konstaterat, de flesta av oss märkt hur all slags köttslighet fått sarga och skada troende och Guds rikes intressen. Förutom det redan nämnda så har vi t ex oandlig religiösitet som dömer ut andliga väckelseinitiativ, där man kommer med motargument talandes om ”visdom och mognad”, att inte agera ”dömande” eller ”kritiskt”, ja, allehanda obibliskt struntprat för att bevara det ”bekväma lugnet”. Jodå, man ska ha visdom och inte vara dömande eller kritisk, men det ska vara Guds visdom och att inte vara dömande, kritisk på fel sätt, med fel motiv, läs i det Bibliska sammanhanget vad som menas! Sök dessa ord i en nätbibel och ta reda på vad det handlar om, läs Hela sammanhanget!

Men Väckelse är att Vakna! Att skaka om och låta larmklockorna ljuda så folket vaknar ur sin syndasömn där de staplar fram som zombier på den breda vägen. Det som t ex inte längre predikas är det jag tidigare nämnde, d v s Räkenskapens dag (Rom.14:12), den kommer också för alla troende i det som kallas ”Kristi domstol”(2 Kor.5:10). Det duger inte att komma med alla sina gärningar för att som i alla andra religioner tro sig kunna ”jämna ut, kvittera ut” synder gentemot goda gärningar, detta är verklig Lagiskhet, en tro som missar Guds sanna nåd och frälsning. Slutligen vad gäller enhet, låt oss alla Omvända oss medans tid är och göra gott gentemot varandra, att inte ” bita och slita i varandra ”(Gal.5:15). Ja, Ordet uppmanar oss ständigt att uppmuntra och stötta varandra, inte som idag försöka konkurrera ut varandra i strid om allas förtroende och utrymmet i predikstolarna, lovsångsscenerna m m.

Slutligen: Lösningen är alltså att ge ut Väckelsebudskap i Andens kraft, att få de troende att vakna och hålla sig vakna. Att predika hela Guds Ord och det fulla evangeliet. Att vinnlägga om Andens liv och gemenskap i en kärleksrelation med Jesus, hos varje troende och i församlingarna. Att återigen gå in i den kallelse Gud gett till varje troende, om det så är någon av tjänstegåvorna, verka i andliga nådegåvor eller något annat. Att inte bara be om människors frälsning utan också göra den andra lika nödvändiga delen, d v s ge ut evangeliet till alla som vi var och en har runtomkring i vår tillvaro, inte bara en gång per år utan ständigt till alla, det är varje troendes grundkallelse, Missionsbefallningen. Helgelsen, att lämna de olika ”avgudarna” i vad det än är som tränger ut Jesus i hjärtats utrymme, bekänn och lämna uppenbara synder, världslighet, köttslighet, oandlighet.

Börja rikligt ta in av Bibelläsning, bön av alla de slag innerligt länge och ofta, predikan (av både sött och salt, särskilt sistnämnda då det är kollosalt eftersatt), lovsång, tillbedjan, andlig gemenskap med trossyskon. Om vi Sveriges kristna ingriper i våra liv och församlingar med dessa klassiska lösningar så behöver inte nära 9 miljoner svenskar gå evigt förlorade och vi stå i skam inför Herren på Hans dag. Ja, det är församlingarnas och de troendes fel att landet är kanske mest sekulariserat i hela världen. Och ledarskapet har ingen anledning att stolt spatsera omkring och ropa ”allt är väl, allt är väl”, ”fortsätt din goa lilla sömn du Guds lilla barn, här har du ytterligare 73 goa å mycket söta predikningar och specialundervisning i 48 timmar så du kan riktigt slappna av”, ”bara du fortsätter att fylla mitt lönekuvär och vi kan visa i medlemsmatrikeln att det trots allt finns så pass många skrivna i Livets Bok i vår goa församling, för så måste det ju vara, de sitter ju här varje söndag i bänkarna”.

Det är alltså rätt och riktigt med givande, vi kan knappast ge för mycket utan snarare för lite, och självfallet ska vi vara med i olika församlingar. Så missförstå ej ovanstående, det är de felaktiga attityderna och motiven som poängteras. Och vi vill peka ut den rätta vägen, i den klassiska väckelsekristendomen, då behövs det felaktiga, problemen tas fram i ljuset så att vi alla kan vända om och gå den välsignade vägen som ger en genuin väckelse, troende som bevaras och kan fullfölja sin kallelse och hedningar som andligt födds på nytt till Guds barn och evigt liv i Himlen.

Jag avslutar detta rekordlånga inslag med ytterligare ett par av Lewi Pethrus citat från hans artiklar i Dagen:

Från boken ”Lewi Pethrus som ledarskribent ”, sid 148: ” Det är ett faktum, att en underbar väckelsens ande vilar över de kristna sammankomsterna så gott som överallt. Den uppenbarar sig uti att evangelii budskap träffar hjärtana och utlöser de yttringar, som alltid är kännetecknande för en andlig väckelse, nämligen förkrosselse och syndabekännelse hos Guds folk och frälsningsbehov hos de oomvända. Det är detta överväldigande andliga behov, som skapar väckelsen. Tillbakagång och andlig torka kommer som en följd av att de kristna inte ger rum för de andliga tingen, som de borde göra. De har varken behov eller tid därtill. Mycket annat, som är av långt mindre betydelse får ta deras tid i anspråk. På den vägen avtar de andliga behoven mer och mer och slutligen grips en sådan kristen av andlig sömnaktighet. På ett sådant sätt drar sig mången kristen fram och det är inte underligt att en del kristna församlingar som en följd därav lider av andlig stagnation och tillbakagång. Det är på detta område väckelsen behöver börja. Och det händer därför alltid att en stor genomgripande väckelse börjar bland Guds folk .”

Från sid.152-153: ” Kristi försoningsverk står i renhetskravets tjänst. Det är för människans rening som Kristus dött, och det är genom tron på detta offer som människan blir verkligt ren från sin synd. Genom tron kommer hon också i kontakt med den eviga världens kraftkällor, som ger henne möjlighet och förmåga att säga nej till de nedbrytande och besmittande krafter, som möter henne i livet. Hur kan kristna mena, att en människa, som vill vara en Kristi efterföljare, skall leva i medvetna synder? Hur kan hon ständigt tala om sig själv som en syndare? Är det inte detta som händer, när en människa får uppleva, vad Bibeln åter och åter kallar frälsning, att hon inte endast får förvissning om att synden är förlåten, utan att hon också får kraft att leva ett nytt liv? Och vad är detta nya liv, om inte ett liv i seger över synden?

Man kan spåra många svagheter och även syndafall bland den apostoliska tidens kristna, men detta var inte den nivå, på vilken församlingen levde. Syndafallen var sorgliga och oundvikliga händelse, men de utgjorde ingen regel för de kristnas liv. Regeln var ett heligt liv. Nederlagen utgjorde undantag från denna regel. Så skall det ock vara i en kristen församling av idag. När den kristna förkunnelsen i detta avseende förlorar den rätta synen på medlemmarnas liv och på församlingens verksamhet, då har den kommit lång bort från urkristendomens väg. Den har också upphört att vara den kraftförmedlare, som ett levande evangelium är. Den falska förkunnelsen, att de kristna inte kan annat än leva i synd, är en stor fara för alla kristna.”

Slutligen, dessa två länkar är oerhört starka budskap, som i mångt och mycket bekräftar ytterligare vad vi nu så omfattande har talat om, varsågoda:

En 90-årig kvinna hade en syn som hon berättade för pingstförkunnaren Emanuel Minos redan 1968, här är länken:

http://www.elvorochjanne.se/vittnesbord-uppenbarelser/Kvinnansprofetia_E-Minos.html

Himmelska budskap av David Wilkersson, en sammanfattning på c a 10 minuter, livsförvandlande:

http://www.youtube.com/watch?v=QdEY7sn5Wvg

Nyhetsbrev Vintern 2010/11

Finlands Missionen!

Hur var Finlands missionen vecka 7!? Ja, käre vän det verkar som om skörden är mogen i Suomi. Sammanlagt 35 frälsta under 3 kvällar med 8 själavinnare i Herrens tjänst. Vi åkte till församlingar i Åbo och Salo, undervisade dessa 8 församlingsmedlemmar inkl. pastorn. Och så gick vi ut 3 kvällar i närmare 20 fina minusgrader, men med eld för själars frälsning som en inre värmebrasa. Första kvällen var vi i ett köpcentrum i Salo med ett ”kaffebord”, och 11 personer tog emot Jesus och frälsning. Andra kvällen var vi utanför köpcentret då vi vart portade från att vara där inne (alltid någon som inte gillar när människor räddas till evigheten, särskilt en antagonist, vi vet vem). Också denna kväll var mottagligheten stor, 11 frälsta också nu och det var c a hälften av alla tillfrågade som ville! Sista kvällen var vi i Åbo och slog upp ett stort tält med kaffebord på stora Salutorget, här skördade vi i Guds nåd och kraft 13 dyrbara själar till Himlen. Inträffade också visst motstånd och besvärligheter (hot och våld), men Guds verk gick starkt framåt och det var ett genombrott för denna sorts radikal evangelisation i staden. Församlingarna vi besökte heter ”Täyden Evankeeliumin Seurakunta och leds av Matti Wendelin (www.wendelin.org).

Vi undervisade om och använde oss av pastor Rodney Howard-Brownes evangelisationsmetod och mall. Den har visat sig med tiden vara mycket effektiv med 100 000-tals frälsnings mottaganden över stora delar av världen. Denna metod kan finjusteras för skandinaviska förhållanden, särskilt vad gäller uppföljningsarbetet av dem som mottagit Frälsning. Våra finländska medkämpar i Åbo och Salo fick en hel del kontaktinformation till dem som mottog, och uppföljningsarbetet pågår.

Evangelisationsmetoden kallas för ”Power Evangelism” eftersom den utgår dels från APG 1:8: ”Men när den Helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns”. Och så utgår denna radikala evangelisation från Guds ordet som säger i Rom.1:16: ”Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror”. Alltså, vi troende gör vår del, vårt jobb och ger ut Evangeliet direkt, rent och rakt utan krusiduller, och då gör Gud sin del, Sitt jobb och kommer med Sin kraft och uppenbarelse av Evangeliets sanning och frälser människan. Detta skeende kunde vi tydligt se, alltså hur Guds Ande kom över massor av ofrälsta människor, det skedde en klar förändring hos dem. Först får de i enlighet med mallen höra Guds evangeliska Ord och det är redan då som om Gud ”fått tag på dem”. Sedan vill de få förbön, helt enligt evangelisations-mallen (alla redan berörda som de är av Guds kärlek och närvaro), efter förbönen så svarar de märkbart överbevisade och påverkade av Guds Ordet och Guds Ande Ja till att be en rejäl Frälsningsbön.

Efter Frälsnings mottagandet riktar vi in oss på att få en snabb relation på plats och skaffa förtroende så man kan träffa dem för vidare lärjungaskap, telefonnummer tas till en början och församlingsuppgifterna ges tillsammans med ett traktat som ytterligare förklarar Evangelium. Ber gör vi mycket för dem efteråt då det är en fortsatt kamp för att de så fort som möjligt ska gå hela vägen med Gud in i lärjungaskap och församlingsgemenskap ( läs gärna Matt.13:18-23 i sammanhanget). Så här ungefär gjorde vi, pröva det du också i din församling och varhelst du befinner dig, du kliver in i Guds äventyrsfält och du hjälper till att rädda själar till evigheten.

Gå gärna in och läs mer om Power Evangelism på www.revival.com. Ta del du också och bli lydig Jesus stora missionsbefallning till Alla troende Jesu efterföljare, här behövs ingen stor Evangelistgåva eller annan ”superstar”, Jesus och Guds Ande kommer med väldig kraft och förmåga till varenda en som gensvarar på Herrens missionsbefallning, och känner man sig svag så är det utmärkt eftersom Guds Ord säger att ”Kraften fullkomnas i svaghet”.

Vårt nästa missionsuppdrag blir till först en uppländsk by och senare i vår till en norrländs by som ska evangeliseras, vi berättar mer om detta i nästa nyhetsbrev, sköt om dig käre vän i Guds nåd och överflödande liv, i Hans härlighets kraft och frid, Amen

Vi har nyligen varit på en Missionsresa till Etiopien: som var fantastisk på många sätt. Först å främst att få se tusentals etiopier ta emot Jesus och frälsning, och att få se Jesus bota sjuka (blindhet, cancer, lamhet m m). Sedan att också få lära känna etiopierna, ett underbart folkslag, vackert dessutom. Och därtill att få lära känna missionärerna Per&Abbi Åkvist som hade de stora kampanjmötena (med över 60 000 på vissa möten) tillsammans med Karl Hargestam. Och så var vi tillsammans med ett 20 tal amerikanska missionärer i ett team som åkte ut till byar och predikade evangeliet under dagarna, vi blev goda vänner med dessa goa syskon i Herren.

Personligen betydde det mycket när jag fick predika evangeliet 2 gånger till uppemot 150 etiopier i en liten by, nu så råkade de flesta just i den byn vara redan kristna, men 2 tog emot Jesus för första gången och många andra gjorde en ”ny överlåtelse”. Folket flockade snabbt runtomkring oss särskilt när vi var på en marknadsplats då det blev oerhört trångt, c a 1500 omringade oss, vid det tillfället predikade pastor Benjamin evangeliet, mer överväldigande upplevelse får man leta efter (se bilderna)! De stora kampanjmötena på kvällarna var förstås också överväldigande, att få se Jesus förvandla fattiga och lidande etiopiers liv, i så stor mängd.

Joshua Campaign med Per Åkvist och Karl Hargestam i ledningen hade bl a också ett hjälp- och biståndsarbete i Addis Abeba. Anette hjälpte till i denna verksamhet med utsatta kvinnor och barn. Kvinnorna lärde sig att sy, sticka, virka, baka och göra kryddor, ett sätt att skaffa sig ett yrke. Jag fick undervisa dessa kvinnor vid ett tillfälle. Och så har vi skaffat ett fadderbarn från denna s k ”Mercy Ministry”, Barakat heter den lille 2 årige pojken.

Oförglömliga upplevelser alltså på många olika sätt, utrymmet här räcker inte till för att berätta knappt en bråkdel av allt. Jag vill bara uppmana samtliga kristna att lyda Jesu missionsbefallning, inte bara genom givande av ekonomiska medel till missionärerna (vilket är oerhört viktigt!), utan att också faktiskt själv åka ut dit och ge ut evangeliet. Detta är inte svårt, nåja, man får vara ibland beredd på lite umbäranden såsom att ”hotellrummet” har mögel i taket och på väggen, stopp i ”toaletten”, en stor glipa mellan golvet och ytterdörren där insekter (särskilt spindlar) och djur fritt kan välla in genom, inkl. dieselångor, smuts å damm överallt, vägar å transporter som är en ”actionfilm”, magen lever sitt eget heta liv och andra små petitesser. Men, det priset är ett intet i jämförelse med människors frälsning, och så kan du ju snart vara hemma i bekvämlighetens å trygghetens Sverige. Jo, det är inte svårt att faktiskt åka till en plats där du kopplar ihop med någon pålitlig lokal kyrka, skaffar en tolk och en terrängbil, även ett par lokala troende som kan guida och bistå, och så ställer du dig på ett torg eller vid vägkanten i en by och börjar predika evangeliet, folket flockas i massor runtomkring denne märklige ”viting”, och Guds kraft kommer med överbevisning och uppenbarelse av Evangeliets sanning till människorna, många blir frälsta och helade. Hur skulle vi kunna säga nej till detta? Detta är för alla troende, Missionsbefallningen…

Vi var på Rodney Howard-Brownes "Great Awakening Sweden"-möten i slutet av november: 

Och vi evangeliserade tillsammans me amerikanska evangelister i helgen, i Göteborg med omnejd. En av dem gick in i en hälsosalong fullt me kunder å personal och predika rätt ut evangeliet! En annan ville gå in i en lokalbuss och göra likaså! Jag vart hänförd, nästan ”förälskad” i deras frimodighet å rättframhet.

Det handlade alltså om att inte bara vara snäll å trevlig, mysig å go me folk utan att faktiskt ge ut Evangeliet, som enligt Bibeln är ”Guds kraft till Frälsning”. Och mycket riktigt fick vi se många ta emot Jesus och Frälsningen, det var andligt å verkligt i högsta grad. ”Skandinaviska vikingar”! Res er upp å kasta av er det kraftlöst religiösa meseriet å mjäkigheten och gör som man alltid gjort i alla väckelsetider och skeenden av tillväxt i Guds Rike: Ge ut Evangeliet, direkt, frimodigt å utan krusiduller!!! Guds Ande kommer å bekräftar Evangeliet. Alla tar inte emot, en del bara delvis eller halvhjärtat, men vissa hamnar i ”god jordmån” å det är skörd av själar till Himlen. I alla lägen så är det en sådd av Guds Ord in i människors liv.

 Här är den frimodige amerikanske evangelisten

 som just gett ut evangeliet i hälsosalongen

 Personligt Peter:

Efter vår medverkan i Rodney Howard-Brownes evangelisations satsning i Göteborg där vi fick se många ta emot Jesus så har vi alltså fått en nytändning för just gatu- och torgevangelisation i våra nordiska länder. Med glädje och viss bävan(köttet har stretat emot lite ;) så har vi gått ut i vårt enormt muslimtäta bostadsområde (Valsärta/Gottsunda), käre vän, skörden finns överallt runtomkring oss och det är många som är mogna för att ta emot frälsningen som Jesus ger. Vår nästa missionsresa blir till ett något närmare land än Etiopien, nämligen Finland. Vi ska hjälpa till med evangelisation i ett par församlingar i två olika städer, ska bli intressant se hur finnarna reagerar, jag är ju själv en finne och Anette är det till 50%, då hennes mor är krigsbarn från detta vackra land i öster.

Nu så vänder jag mig till ev. hedningar som skulle råka läsa detta, men också till övriga som hjälp i hur bemöta ateistiska åsikter: Många i det materialistiska västerlandet har en s k ”positivistisk filosofi”, vilket kännetecknas av att verkligheten och det som är fakta och sant måste kunna vägas och mätas eller bevisas empiriskt. Mycket av dagens Gudsförnekelse och ateism grundas på denna filosofiska teori. Det själsliga, känslor, andliga upplevelser, övernaturlig kraft o d förklaras med att det är kemiska/biologiska reaktioner i hjärnan. Människan reduceras till ett mer utvecklar djur. Detta är en oerhört ”fattig” och bristfällig livsfilosofi. Och det förklarar inte alls livets och verklighetens komplexitet, rikedom eller mångfald.

Man behöver ställa sig frågan: ”vilket kom först hönan eller ägget”; d v s varför skulle inte det andliga, det övernaturliga kunna påverka, sätta igång och driva fram dessa kemiska reaktioner och biologiska verkligheter, istället för tvärtom? Varför skulle inte det med våg och måttband omätbara eller det i mikroskop icke synliga (det andliga, övernaturliga) kunna föregå, driva fram och skapa det rent biologiska och kemiska? Vad är det för märklig blockering i hjärnan hos många s k intellektuella som gör att denna logiska och självklara frågeställning och alternativ inte kan få plats i deras verklighetsuppfattning?

Nu så finns det också många icke-positivistiska intellektuella, professorer och doktorer som erkänner en större och mer komplex verklighet där det andliga och övernaturliga är självklara ingredienser. Men dessa får inget vidare utrymme i vårt land, vars media och kulturelit är i hög grad styrt av opinionsbildare med nämnda ateistiska livsfilosofi. Sverige räknas idag som kanske världens mest sekulära land, på 50-talet var landet ett av de mest religiösa i världen, något hände och det relativt snabbt.

Du som gärna vill ha din identitet som ”intellektuell” behöver för att kunna vara verkligt intellektuell tillbringa lång tid utomlands och bli frigjord i hjärnan från all ateistisk indoktrinering i vårt land. Det finns så oerhört mycket mera av grundläggande och livsnödvändig information att inhämta om livet och verkligheten. Det finns t o m vetenskapligt vederhäftig kunskap att finna, sådant som kanske inte direkt syns i mikroskop men som väl kan ”bevisas” på andra sätt. Sätt igång och börja studera en vidare och större verklighet. Jag är Bibeltroende kristen, jag har funnit Sanningarnas Sanning, kunskap som bär och håller genom allt, den är rik och mångfalldig, täcker största delen av livet och tillvaron.

NYHETSBREV 2010 – VÅR/SOMMAR

Mycket smått och gott har hänt under vintern och våren, och mycket stort och gott är på gång. Under senaste halvåret har vi fått förmånen att umgås, be och vittna tillsammans med olika trossyskon från olika sammanhang, det är härligt och faktiskt heligt att få träffa så många underbara syskon i Herren. Det finns en sådan omedelbar och djup samhörighet och glädje i Anden då man träffar syskonen, och dessa finns verkligen överallt i de olika församlingarna vi besökt sista tiden. Glädjande är också att vi fått se hur gamla vänner (och även nära släktingar) nu antingen kommit igenom till frälsning, intagits i församlingsgemenskap och börjat växa i lärjungaskap eller börjat komma ut i andlig tjänst för Herren i smörjelse och kraft, mer än underbart.

Vi var nyligen också på församlingen Arkens konferens med världsberömde predikanten John Arnott (”Toronto-väckelsen”) på besök. Temat var Guds kärlek och Andens uppfyllelse, d v s att bli uppfylld av Gudsgemenskapen som är mättad av Guds kärleks närvaro. Ja, vi människor behöver ju inte så mycket annat än just detta som vi är skapade för, att ta emot Guds kärlek och älska tillbaka, fantastiskt! Vad underbart det är att tillhöra Jesus och vandra tillsammans med levande Gud, att ”bada” i Guds kärleks närvaro och tillbe Herren!

På tal om kärlek: Jesus befaller oss flera gånger i Bibeln att ”ni skall älska varandra”. Det står också ofta att vi ska ”uppmuntra varandra”, ja Skriften fortsätter rikligt påpeka att vi ska tala gott och göra gott gentemot varandra. Vi människor har inte all kunskap, vi är ofta felinformerade eller färgade av vår egen erfarenhet och sammanhang. Det säkraste valet borde vara att välja Guds väg då vi ska bedöma eller bemöta folk. Guds väg i det vi säger och gör, vilket alltså är att älska, tala gott, uppmuntra och göra gott. Gud ser helhetsbilden och vi kan lyssna in Gud och få Hans version, andlig kunskap som inte är begränsad. Det börjar i våra tankar och i vårt hjärta, om vi gör vårt val redan där att gå Guds väg så är det lätt, då får du tillgång till Guds kunskap och Jesu kärlek uppfyller dig och det blir ännu lättare, pröva så får du se…:)

Sedan har jag Peter, förkovrat mig genom studier, har gått och läser alltjämnt en kurs som heter ”Signs & Wonders”, det handlar om Guds Andes verk genom 2000 år av väckelsekristendom. Vilka fantastiska böcker! Vi har grävt djupt sedan länge i väckelseskildringar från förr och nutid, men jag är överväldigad av dessa skrifter. Rekommenderar verkligen dessa livsförvandlande böcker. Och då nämligen t ex Hyatts “ 2000 Years of Charismatic Christianity ”, Woodworth-Etters “ A Diary of Signs and Wonders”, Synans “ Century of the Holy Spirit, 100 Years of Pentecostal and Charismatic Renewal ” och Yeomans “ Healing Treasury: Four Classic Books on Healing ”. Dessa hamnade direkt i min ”10 i topp lista”. Bibeln och dessa på en öde ö räcker gott och väl.

Nu riktar vi blicken mot missionsfälten igen, längtan ut till dem som hungrar och törstar är nästan outhärdlig. 1 vecka eller 2 (helst mer) ”därute” motsvarar 100 år av evangelisation och kamp för själarna här hemma i Svedala. Självklart ska vi göra ”vårt” hemmavid också, men de därute tar ju emot villigt, överlåtet och Evangeliets kraft frälser, botar och sätter fri i så stor omfattning, ungefär som det var förr i våra breddgrader. Men, vi tror på en folkväckelse här också, det kommer snart, likaså Jesu Återkomst, timmen och stunden närmar sig, Han är Nära, Amen och Halleluja. Skriver mer längre fram, Jesu kärleks närvaro, frid och kraft vare med er…

Personligt Peter:

Vi riktar blicken mot missionsresor till den s k ”3 världen” i dessa dagar, förhoppningsvis kan vi snart ge segerrika rapporter om skörd. Sedan vår Pakistanresa ( se Nyhetsbrevet ”Vintern -08/09” längre ner på sidan ) så är vår livskurs bestämd, av Herren, på skarornas frälsning med åtföljande tecken och under (Mark.16:15-20), kosta vad det kosta vill. På hemmaplan verkar det öppna sig i Guds nåd och ledning för många nya kontakter, samarbetspartners för att bringa väckelse till landet, att verka tillsammans med för att få liv i kyrkan och frälsning till de ”hårdnackade” vikingarna :-). Detta Nyhetsbrev blir av nämnda orsaker helt färdigt först senare i sommar.

Vad som vi i nordisk kristenhet främst behöver är en rejäl ”gammeldags” väckelse, inte någon kopia av föregående väckelser men med de väckelsens ingredienser som alltid funnits. Vi har studerat intensivt 2000 år av kristna väckelser senaste tiden; Det är fantastiskt att märka hur Guds Ande valt att bryta igenom i en massa olika sammanhang, hur den Helige Ande förnyat troende i väldig kraft och verkat genom dem i Andens kraftgärningar. Idag har de s k pingstkarismatiska ”vågorna” av väckelse och Andens förnyelse under senaste seklet gett en frukt av över ½ miljard Bibeltroende Andefyllda troende, många av dem talar i tungor, ber för sjuka till helgbrägdagörelse, profeterar, får syner och visioner m m. Dessa pingst-karismatiker finns numera till största delen utanför Pingströrelsen, i alla de andra samfunden. Men, visst har Pingströrelsen också gått framåt, c a 80 miljoner pingstvänner finns idag, främst i Sydamerika och Asien. Men, Guds Ande har inte anseende till samfund, det söker efter hungriga och törstiga hjärtan och efter en tro som vågar överlåta och hänge sig.

Utöver dessa s k ”pingst-karismatiker” (finns flera olika benämningar) så finns det c a 2 miljarder kristna på jorden. Vilken fest som väntar oss alla i Himlen! Men, kära vänner, det finns minst över 4 miljarder kvar som behöver lösa in sin Himmelska biljett, d v s ta emot Jesus och Frälsningen och följa Herren i liv och lära. Du som nu läser kanske ska åka ut till missionsfältet och skörda själar till Jesus, självfallet inte i egen kraft eller förmåga, allt är i Jesus andliga liv och kraftgärningar. Ta till vara den korta tid som är kvar, snart är Nådens tidsålder slut och Jesus har hämtat Hem de sina och evigheten har trätt in, dessutom är livet kort och ingen är garanterad morgondagen. Ska nämnas att alla dessa 2 miljarder kanske inte har ”olja i sina lampor”(Matt.25:1-), d v s andlig gemenskap med Herren, Bibeln syftar på att kanske bara hälften av dem som säger sig tillhöra Jesus endast är ”namnkristna”, vilket ju också delvis kan förklara hur alla dessa "minor"(stridigheter, splittring, synd och elände) i de kristna lägren kan produceras. Väckelseförkunnelse är därför en sorts mission även i de ”egna lägren” hemmavid, vi behöver väckelse både för vår egen skull och för hedningarna i landet.

Största hindret för väckelse i Sverige är att kärleken tycks ha kallnat de troende emellan. Gud Är kärlek, och Jesus har befallt gång på gång att vi skall älska varandra, med en verklig Guds kärlek som visar sig i ord och handling. Om du som troende har lyckats slingra dig förbi det köttsliga(ibland demoniska) minfältet, kanske genom att inte försöka dig på att tjäna Herren (i Ande och Sanning) utan bara vara ”lagom” eller kyrklig bänkvärmare, så väntar dig ändå förr eller senare en kalldusch. Den kommer inte främst från ”världen” utan från ”de egna”. Det gäller att inte själv bli minproducent då det börjar smälla utan istället ta tillfället i akt och låta Herren forma en i kärlek och förlåtelse, att vara barmhärtig och möta ont med gott, detta är Jesusvägen. Inte så att du blir en ”dörrmatta” där de ”köttsliga” återigen kan skrapa av sitt inre skräp på och ständigt stampa på dig och förstöra för dig , nej, Jesus är nåd och Sanning. Du tar vänligt men bestämt avstånd från det felaktiga, du tar inte in från Fariseernas och Saduceernas surdeg (Matt.16:6-12 + 1 Kor.5:6-8) så att du inte själv blir ”sur”. Fly till syskon och sammanhang där du finner trygga hamnar och famnar som är något sånär helgade och andliga (ingen är felfri, men tillräckligt okej är många), de finns överallt, tack och lov, oaser finns även i öknen, och i väckelsetider strömmar Guds Andes levande vatten fritt i våra läger, helar och upprättar och ger liv och frid :-). Det kan finnas oaser i din församling eller hos andra församlingar/sammanhang. När du är i trygga hamnar löp ditt lopp med Herren i enlighet med kallelsen över ditt liv, sätt inte all din kraft och tid på att ”kriga” mot det felaktiga utan ge ut Guds ord och Evangelium, ge vidare det du fått från Ovan. Jo, väckelseförkunnelse som ”väcker” det som slumrar, som ”skakar loss” det felaktiga ska det vara, men det är inte detsamma som att försöka ”kriga bort köttsligheter”, det är Anden som ger liv, Jesus är Nåd och sanning som sagt.

Hur har ”kärleken kallnat”? Genom att många ser till sitt eget som om det kristna livet och tjänsten för Herren var en sorts karriär, där prestige och egen ära/vinning går före Gudsriket. "Kameleontism" är en smitthärd som plågar de kristna lägren. Detta är ett köttsligt fenomen som man annars kan hitta ”i värden”, men som nu tycks härja hos många troende i landet. Fenomenet är ett gammalt mönster som går igen historien igenom: Kung David i Psaltaren klagar ofta över ”de egna” som går ut i lögn och falskhet mot honom för att gagna sitt eget. Fariseerna tog fram falska vittnen gentemot både Jesus och lärjungarna då de ville fälla Honom/dem (Matt.26:60-, Apg.6:11-), det fanns gott om goda och rätta vittnen att plocka fram, men de valde att gräva fram de som inte tagit emot Jesus/lärjungarnas förkunnelse, de som reagerat negativt mot den väckelseförkunnelsen. Vissa av de falska vittnena var säkert bara okunniga eller ovisa, medans andra var utan tvekan bittra och under fiendens inflytande. Ena stunden kunde t o m vissa tala gott, ”prisa” väckelseförkunnaren och rikligt påvisa dessa goda vittnen för att i nästa stund vända helt på kappan allt eftersom det passar de egna syftena, och börja plocka upp stenar att kasta eller att frenetiskt och oerhört selektivt gräva fram falska vittnen istället, är inte detta att vara en ”kameleont”? All form av manipulativ förvrängning, halvsanningar och hellögner tillika i en sörjig soppa som inte tål vidare granskning av fakta, att All fakta i sin helhet får komma fram. Känns detta igen käre läsare, hoppas inte det, må du vara förskonad från vilsna bröder och må dessa sistnämnda inte bli i det köttsliga förfallet ”falska bröder”. Älska och förlåt från djupet av ditt hjärta oavsett vad, alla dagar och stunder, bekämpa bitterhetens gift genom att välsigna och be för dem som går fram i köttsligt(eller demoniskt) raseri. Välj att tänka gott och framför allt tala gott, ja välsigna dem som förtalar och förbannar, bemöt det onda med det goda som Skriften säger. Inte på bekostnad av Sanningen och avståndstagandet från det felaktiga. Lögnens täckelse får inte belägra sig över allt och alla, utan låt Sanningens ljus lysa fram, kärlek är också Sanning, Sanningen som sätter fri, nåd och sanning återigen…Men, sök frid med allt och alla så långt det kommer an på dig, i nåden och sanningen, och låt kärleken regera.

Före ett väckelsegenombrott i landet behöver vi en Omvändelse- och Helgelselängtan, ett beslut från allas vårt hjärtas djup att lämna allt dylikt skräp som vi nu nämnt + allt annat möjligt skräp (finns en uppsjö av alla de slag, vem orkar beskriva allt det). Låt oss alla gå till Korset, till Jesus och bekänna synd, låt Jesu utgjutna förbundsblod rena oss, låt Guds Ande sätta oss fria och fylla oss med nytt liv, låt Andens eld falla över oss och hålla oss i renhet och helgelse, låt oss alla då tjäna Gud i Ande och Sanning, tillsammans där den ene inte tränger den andre, där vi stöttar och uppmuntrar varandra och producerar sann kärlek från Gud till varandra. Allt förtal, lögn och förvrängning, all manipulation och ”armbågeri”, all ”karriärism” och själviskhet, all falskhet och ”kameleontism” må vara portad från våra kristna läger, från våra hjärtan. Hög som låg, liten som stor låt oss alla Omvända oss och låta Väckelsens ande och eld falla över Sverige, då skall svenskarna nås av Andens överbevisning och skarorna skall bli frälsta och landet förvandlat åter igen. Förlita dig inte på dina titlar, ditt anseende bland människor eller dina stora gärningar för Gud, gör du så är du Fariseerna lika och djupt fastnitad och bedragen i verklig ”Lagiskhet”, det är hjärtats renhet och ”gärningar” Gud ser på, Andens frukter av kärlek, frid, tålamod, självbehärskning m m. Men, vad du än gör så fortsätt evangelisera, missionera, ge ut Guds ord, gå bedjande fram, predika, umgås med syskonen, lyssna och ta in Gudsordet, tillbe och lovsjung Herren, allt mer av Gudsriket och allt mindre av ”världen”, Jesus kommer snart tillbaka, snart är Han här, Amen

Förutom omvändelse och helgelse behöver vi återgå till den klassiska väckelsekristendomen också i lära och förkunnelse. Idag ges det ut mycket ”homiletik” (predikokonst) där slående, själsligt kittlande berättelser tjusar lyssnarna ( 2 Tim.4:1-5 ). Det liknar lite av ”söndagsskolan” berättade min fru häromdagen, vackra eller intressanta berättelser, liknelser, allegorier, historiska fakta berättat på ett spännande sätt. Men, väckelseförkunnarna i alla tider har gett ut Guds Ordet, predikat Guds ord konkret, utgått från Bibelcitat i var och varannan mening. Guds Ord är bärare av Andens liv och kraft, homiletik har inte någonsin haft kraft att förvandla i sig, bota, sätta fri, frälsa. Evangelium som är Guds Ordet om Jesus och Hans Frälsningsverk på Korset har kraften som förändrar allt! Predika om Jesus, om Hans Frälsningsverk i alla dess delar, om Förbundsblodet, om Uppståndelsen och dess liv, om Andens pånyttfödelse och dop, om Jesu kraftgärningar verksamma då som nu genom den Helige Ande, om helgelsen och överlåtelsen, ja, allt detta som är Centralt i kristna tron, allt detta som när vi läser Bibeln är det som Gud prioriterar i sitt Ord. Det är liberalteologi när man väljer ut 1% av Bibeltexten och betonar enbart den superlilla delen på bekostnad av övriga 99%, den stora delen som Gud anser viktig. Välj de teman Herren betonar i Sitt Ord. Viss homiletik självfallet; det är inte alls svårt att hålla en ”röd tråd” i förkunnelsen över olika teman, och slänga in en och annan liknelse eller vittnesbörd som exempel och därtill använda vissa retoriska grepp, allt detta hör till, men när homiletiken blir medlet på bekostnad av Gudsordet har det gått överstyr. Då är frågan befogad: är överbetoningen på homiletiken en ersättning för bristen på Anden (och Ordet), ett sätt att ändå få åhörarna att orka lyssna och orka komma på mötet? Det är de ”underhållningsvana” lyssnarna som har svårt att växla om från underhållnings-homiletiken till väckelseförkunnelse i Ordet som kanske inte ”hänger med och förstår”, folket är ovant till skillnad från förr att lyssna till just Guds Ordet, de behöver få hjälp till att vända åter till Bibeln, till det levande Guds Ordet som välsignar och har kraft att förändra, Guds Ordet som är ett Väckelsefundament. ”Tillbaka till Skriften!”, utropade man inte så redan i reformationens dagar på 1500-talet eller i Pingstväckelsens begynnelse för ett sekel sedan?!

                      ___________________________________________________________________________________

Proklamation Nyårsdagen-2010!: Gud Är Kärlek och Nåd, både gentemot icke-kristna och troende. Men, den kärleken och nåden tas emot, kommer i funktion i våra liv Om och När vi Omvänder och Överlåter oss i Tro till Jesus. Omvändelse, Överlåtelse och Tro är Villkor för att Gud ska kunna rena oss, hjälpa oss, sätta oss fria, fylla oss med Sin livgivande närvaro och kraft. Guds Andes kraft och närvaro med allt sitt liv, frid, kärlek och glädje Förlöses Om och När vi kommer till Jesus i Tro, i Omvändelse och Överlåtelse, i ett Beslut att följa Herren i lydnad.

Detta är inte ens egentligen fråga om ett helgelsebudskap, utan Detta Är en del av Evangeliet och det sanna Kristi lära. Detta har varit ett ständigt budskap hos alla forna väckelsebärare, ett självklart budskap i alla väckelsetider. Något som varit inbakat i Evangeliet, inbakat i budskapet om Guds Kärlek och Nåd, Men som idag är mer eller mindre förkastat eller undangömt i förkunnelsen. Denna Kompromiss, avkapning av Evangeliet är utbrett i alla kristna sammanhang, vilket hindrar människor från att kunna ta del av Jesu livgivande och förlösande kraft. Folket får aldrig tag i det som de så väl behöver eftersom många har skippat att predika omvändelse och överlåtelse.

Jesusmissionens Budskap i denna hemsida är just att Återupprätta det Fulla Evangeliet så människor äntligen kan få hjälp och välsignelse. Vårt Budskap är alltså, vilket återkommer överallt på denna hemsida: Omvändelse, Överlåtelse och Guds Kärlek och Nåd. Budskapet är likaså Guds närvaro, kärlek, liv och kraft genom Helige Ande, genom att bli Uppfylld av Guds Ande. Detta är nycklarna till Väckelse som vi vill förmedla till alla kristna sammanhang och varje individ på denna planet.

Angående Guds Nåd: Guds Nåd är sättet Gud valt att frälsa, förlåta och försona människan med sig Själv: Guds Nåd är att Jesus led och dog för dina synder, fel och brister, d v s Gud själv genom Jesus tog ditt straff i ditt ställe . Denna Jesus nådesgärning på Korset innebär att alla människor oavsett vem det är, oavsett vad man gjort eller inte gjort så förlåter och frälser Gud denna människa. Och detta utan att människan kan prestera någon som helst gärning eller motprestation för att förtjäna denna frälsning.

Guds nåd är att ingen kan förtjäna förlåtelsen, frälsningen och Guds acceptans, den fås enbart av Guds nåd genom att i Tro ta emot; som Guds Ord säger så är vi frälsta av Guds Nåd genom Tron. Det enda Gud kräver av dig för att du ska bli fullständigt förlåten, accepterad och försonad med Honom är alltså att du tror på denna Guds Nåd genom Jesus, att du tror på Jesus och tar emot Hans av nåd givna Frälsning. Om du försöker bli frälst på annat sätt går du miste om Guds nåd och frälsning och går därmed alltså förlorad in i evigheten, om du försöker via gärningar nå Himlen så kommer du aldrig dit. Anledningen att Gud själv genom Jesus var tvungen att lida och dö på Korset var att ingen klarar av en gärningarnas väg till frälsning och evigt liv i Himlen. Om Jesus säger Bibeln att Han är full av Nåd och Sanning, d v s när Jesus kommer med Sanningen om oss själva så kommer Han också med Nåden, i fullt mått för att försona och förlåta det vi är eller har gjort.

Guds Nåd kan däremot inte missbrukas , d v s man kan inte vägra att ta emot Sanningen om sig själv och bara ta emot Nåden; Om vi inte ännu tagit emot Guds Frälsning genom Jesus eller om vi lever i uppenbar synd såsom redan troende så måste vi Ödmjuka oss och bekänna vårt tillstånd inför Gud, då tar vi också emot Sanningen. Bibeln säger också att Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd . Att vara ödmjuk är detsamma som att omvända sig, bekänna synden och överlåta sig till Gud, att välja att följa och lyda Jesus också som Herre; Jesus är alltså både Frälsaren som ständigt ger Nåd och förlåter allt och alla, men Han är också Herren som vi ska följa och lyda. Jesus är Nåd och Sanning. Detta sistnämnda har förskjutits bort i mycket av dagens förkunnelse och Evangeliet har därmed kapats mitt itu, det är därför vi skriver här på hemsidan ganska mycket om sanningen i Guds Ord, om behovet av omvändelse, helgelse och väckelse. Vi poängterar ofta, nästan ”tjatar om det”, att ingen kan i egen kraft helga sig, leva i väckelse eller ens lyda Gud utan att Guds Andes liv och kraft är verksamt i oss, det är det andliga livet från Gud som ger oss kraften och förmågan till helgelse, lydnad och väckelse; Och detta får vi helt oförtjänt av Guds Nåd, så allt är i slutändan enbart av Guds Nåd genom Tron…

Höstbrev-09

Höstglöd i naturen, Andens glöd på insidan. Varit en underlig tid senaste månaderna, lite stiltje och inga Hejdundrande saker; vittnade och bad på något möte då en kvinnas knä blev helgbrägda, vittnat för enskilda individer, en frälst via ”relationer”, det som ger säkrast bestående lärjungaskap, ytterligare två fick vi leda nyligen till Jesus och frälsning, några har vi hjälpt vidare i förnyad överlåtelse till Herren, men ”that´s it”. Jo, det har varit en prövningens tid också, fysisk smärta och annan besvikelse, men det går till seger i Kristus, samtidigt så har närheten till Jesus och Herrens närvaro varit ovanligt saligt och starkt, verkligen en Andens tröst i prövningarna, förstår verkligen de gamla väckelsesångerna som talar om både lidande, prövningar och härlighet, seger.

Vår tjänst inför Gud kallat Jesusmissionen har vi nu haft i 7 år, vi predikar alltjämnt i olika kyrkor de väckelsebudskap om Andens uppfyllelse och Helgelse som vi fick från Herren. Evangelisation ingår alltid i denna verksamhet även om det tar sig lite olika uttryck från ett år till ett annat (kaffebord, traktat till hemmen, vittna till en och en, radioprogram m m). Under lång tid sände vi radioprogram massivt via 2 olika radiostationer (se under länken ”Musik”) där vi gav ut både evangeliet och väckelsebudskapen. Nu, sedan vi var med på kampanjmission till Pakistan (se Nyhetsbrev Vintern-09 längre ner på denna sida) så har Herren väckt liv i något som varit nedlagt i oss sedan länge, d v s skarornas frälsning med tecken och under, detta som vi var med om på Pakistanresan. Så nu upplever vi hur Herren leder oss att i vår evangelisation rikta in oss mer och mer på Mission i fattiga länder utomlands (det är där skarorna blir frälsta och miraklerna sker i stor mängd). Väckelsebudskapen ska vi förstås fortsätta troget ge ut här i dessa breddgrader, vi ser ett enormt behov av just det.

Facebook är ju riktigt kul, massor av nya kontakter och gamla sådana bibehålls och stärks, dessutom kan man nå en hel del ofrälsta. Email, blogg och alla dessa "nätgrejjer" är ju faktiskt mycket användbart, man kan så ut massor av evangelium, och även leda människor steg för steg till Jesus och frälsning, fick göra det alldeles nyligen t o m via "schack-email" (kommunikation mellan dragen i en schackmatch via nätet)! Förresten, det är ju relativt många som går in på denna hemsida; Ni får gärna kommentera innehållet, ställa frågor och ha en dialog med oss, emaila på: p.k95@hotmail.com vi ses där :-)

I november var jag och frugan på en begravning för en nära släkting till Anette. Det var en frikyrklig begravning i Svenska Kyrkan, d v s han som far hem till Himlen var pingstvän (såsom jag och frugan också är). Det var självfallet sorg och saknad, men det var också en segerviss glädje som genomsyrade allt. Vi var många troende där blandat med ofrälsta, och svärfar gav ett väldigt evangelistiskt tal, fantastiskt var det, och prästen "kom i gasen" och började leda alla i storartad sång, hon tog i kraftfullt då vi sjöng "Pärleporten", kanske den mest frikyrkliga sången av dem alla. Och det var en sådan andlig närvaro som man inte trodde möjlig i många av dagens Svenska Kyrkan sammanhang. Vi var faktiskt från flera olika kyrkliga sammanhang, och det var så härligt att uppleva denna syskongemenskap genom olika samfundsgränser, sann ekumenik, vilken kärlek som vi kände till varandra. Att begravningar kan vara så glädjande och andligt uppfriskande! Självfallet fanns där smärtan,sorgen och saknaden särskilt hos de allra närmaste, men man kunde se att de blev rikligen tröstade av segersången och det evangelistiska talet. Nu så kära vänner är det snart vinter, och vi skriver nästa Nyhetsbrev om några månader. Ha det gott i Jesu kärleks närvaro, älska och välsigna varandra, förlåt dem ni behöver förlåta, Jesus har segrat på Korset och Han Herren är Uppstånden och Lever! Amen

Personligt Peter Kujala:

Vittna alla kristna!!! Sätten är många; på jobbet, i släkten, fejsbooken, blogg, email, vykort, brev, i alla vardagliga enkla kontaker(underlättar med traktat som "öppning"), relationer ger bäst bestående lärjungaskap (nyligen sett denna sanning återigen). Du behöver inte vara i "superstar-nivån" som vittne eller evangelist, även om du ser bara några få bli lärjungar under ett år så bli inte nedslagen (av den Onde som alltid vill få dig att backa, men den skiten ska brinna snart för evigt), torra Sverige är inte som t ex Indien, men det blir väckelse här också bara vi inte ger upp, stå på dig-Vittna, den stora skörden kommer hit också, var bara frimodig och använd varje tillfälle varje dag. Den som sår i tårar skall få jublande skörda i stor mängd.

Jag vet att det tar emot i ”köttet” särskilt om man är ovan i att plötsligt öppna sin mun och tala om Gud, Jesus och frälsning, men det är så för alla troende i alla tider, det är att ”varje dag ta sitt kors och följa Jesus”, att försaka sig själv för Jesus och evangeliets skull, för människors frälsnings skull. Men du märker omedelbart att när du tar steget över ditt ”inre motstånd” så kommer Guds närvaro och kraft, och smörjelsen och frimodigheten ökar ju längre du håller på, det är fantastiskt underbart och saligt! Om du ber varje dag bönen: ”Jesus, jag är villig att lyda din Missionsbefallning, nu ber jag dig Helige Ande att du ger mig tillfällen att vittna, led mig Herre och ge mig ”grönt ljus” när jag ska sätta igång”. Ber du så här så Är Herren trofast och oerhört villig att bistå dig, Jesus är med dig käre vän. Sedan kan du, som ett tips, försöka leda in samtalet med folk till områden som skulle kunna bli existensiella eller religiösa, rätt som det är så klämmer den du talar med fram något som ger dig ”grönt ljus” från Herren, du upplever Andens maning, då är det dags för en härlighetstripp med Jesus, vittna på bara, radikalt. När du blir ”varm i kläderna ”(glödhet i Andens eld) så blir detta en livsstil, d v s att vittna ständigt.

Angående nödvändigheten att var och en vittnar: Sveriges befolkning består av 9 miljoner människor. Vid en väldigt optimistisk och troligen överdrivet antagande så är 5% av befolkningen kristna; Alltså 500 000 skulle vara pånyttfödda troende Jesu efterföljare, och då är 8 ½ miljon svenskar på väg att gå förlorade till evig förtappelse. Detta är enkel, rak och grym fakta. En sådan här statistik borde väl vara orsak till djupaste bedrövelse och nöd i alla dessa c a 500 000 troendes hjärtan. Detta faktum borde väl få oss alla att i desperation kasta oss in i ständig och intensiv bön till Gud om en landsomfattande väckelse, att få var och en av oss att göra absolut Allt vi förmår för att få denna enorma människomassa frälst. Alla dessa grannar, arbetskollegor, släktingar och vänner m m runt omkring oss borde väl vara våra böners ständiga mål och mening, och inte enbart böner utan att vi alla Vittnar, berättar om Jesus, Evangeliet och frälsningen. ”Så borde det vara” är de återkommande orden, vilket Gud självfallet också anser. Är det inte uppenbart att landets kristenhet har radikalt och fullständigt misslyckats i att lyda Jesu givna Missionsbefallning. Det har funnits tider då de troende och kyrkorna skött sin uppgift, vilket de olika väckelserörelserna i forna tider är vittnesbörd på. Men, det var länge sedan det, många decennier bakåt i tid. Vi behöver, måste ha ett Uppvaknande i kyrkorna och hos alla som kallar sig kristna; Att börja be på allvar, att börja verka för väckelse på allvar (vilket är mycket av förkunnarnas ansvar) och att börja vittna på allvar (vilket är allas vårt ansvar). Snart kommer Jesus tillbaka, låt oss alla göra vårt i Guds Andes kraft och ledning för att inte Jesus ska behöva se hur vårt gigantiska misslyckande ledde till att allra största delen av svenskarna inte återfinns i Himmelens boningar…

                   NYHETSBREV VINTERN – 08/09

                   ( inkl. Pakistan missionsresan )

Vad gäller missionerandet, så följde vi med som ”lärlingar” med Mikael Boman och Micael Lahtinen till Pakistan på en 5-dagars Missionskampanj. Tusentals mottog frälsningen och hundratals blev mirakulöst helade från

sjukdomar av olika slag. Själv fick jag undervisa ett par gånger i husförsamlingarna (som bildats efter det mycket gedigna uppföljningsarbetet efter kampanjerna), och därtill fick jag ”förpredika” upp till c a 7 min. inför 5000 och 8000. Detta var en härlig (och lite nervös) upplevelse så här första gången inför en så stor skara. Pakistanierna var/är underbara människor, öppna och livliga och mycket ”osvenska”. Pakistan i sig var som att åka till en annan planet, landsbygden var som det ungefärligen måste ha sett ut på Jesu tid. Ja, det var som ett besök i Biblisk tid överhuvudtaget, en ”tidsmaskin” till Apostlagärningarna. Det var också oerhört givande att lyssna på dessa erfarna missions-evangelister. De delade med sig av sina erfarenheter och kunskap. Boman har varit koordinator åt Peter Ljungren i 50-talet kampanjer i många år. 

Under våren, sommaren och hösten 2008 har vi också rest till ett par nya församlingar och predikat närmare ett tiotal gånger. Nu längtar vi intensivt efter nya missionsresor i fjärran land, men också predikoresor med väckelsemöten i olika församlingar hemmavid. Vi ska försöka få tid under december att sätta in fler predikningar på denna hemsida, och uppdatera mera i överlag. Nåväl, må väl käre hemsidebesökare, låt Jesu kärleks närvaro omsluta dig, och låt den Himmelska heliga elden sätta ditt hjärta i brand för Jesus och till att sprida Evangeliet till alla människor runtomkring dig…

 Här följer lite bilder från Pakistanresan, och därefter berättar vi utförligt om denna missionsresa:

Här gensvarar Pakistanier på Frälsningsinbjudan,        Här har en blind kvinna fått synen åter, och tar på

många ansluter sig till lokala husförsamlingar.               predikantens näsa (d v s Bomans näsa).

Anette trivs med Pakistanierna           Peter trivs framför skarorna, de är ”Hungriga” 

Det vilda trafikkaoset är:                                     Döv man blir mirakulöst helad, och hörseln testas

”att ta sitt kors och följa Jesus…”                        (av Lahtinen)

Här undervisar jag i en husförsamling. Folket           Att få se tusentals bli frälsta och hundratals

lyssnar ödmjukt och hungrigt, dvs  motsatsen           mirakelhelade gör att man blir förvandlad för alltid!

till den vanlige ”svenske  mötesbesökaren”…

Personligt Peter Kujala:

Del 1:

Jag och frugan Anette har som sagt varit på Missionsresa till Pakistan. En 5-dagars kampanj i Hazara (är osäker på stavningen). Äntligen har vi fått se det vi längtat hela våra kristna liv efter att få se; Med egna ögon såg vi tusentals gensvara på frälsningen och hundratals mottaga helanden och mirakler; blinda fick syn, döva hörde, cancersvulster utanpå kroppen försvann då Jesus botade m m.

Visst har vi sett en och annan bli frälst och botad, men det är smulor och droppar i jämförelse med den Himmelska störtflod som bröt igenom på dessa möten. Det har varit några av vårt livs bästa dagar, som att åka tidsmaskin in i Biblisk tid och verka i Apostlagärningarna, på riktigt!

Vi har fått eviga intryck, en inre skatt att ösa fram tro, hopp och glädje ur. Vilka minnen och erfarenheter! Tänker på lilla flickan som varit född blind och som nu plötsligt chockat ser sig omkring.

Den äldre mannen som ställer sig framför mig och stirrar glädjestrålande på mig i flera minuter, han går sedan fram och vittnar om att han fått sin syn tillbaka, antagligen så hade han inte i sitt tidigare ”seende” liv sett någon vit människa och vart så fascinerad. Kvinnan som Jesus plockade bort en tumörsvulst från halsen, stor som ett ägg, nu fanns bara ett äggformat fint rosa ärr kvar. O s v…Och så att få se alla dessa gensvar på Frälsningsinbjudan, ansiktena på Pånyttfödda pakistanier, glädjen och upphöjelsen av Jesus, oerhört, fullständigt hjärtsmältande.

Vi åkte till en plats där ingen tidigare predikat Evangelium, de flesta var muslimer. Säkerhetspådraget var omfattande, vi hade alltid mellan 2- 10 tungt beväpnade vakter runt oss eller med oss.Förutom att jag fick ”förpredika” i massmötena och undervisa i husförsamlingar så fick jag och Anette be mycket genom handpåläggning för dessa underbara pakistanier. Anette var "som fisken i vattnet" bland dessa enkla och mycket fattiga människor. De hungrade ödmjukt verkligen efter Gud! Vilken skillnad till Västerlandet, här är det ofta motsatsen!

Det finns så mycket att berätta och vi har inte ens hunnit börja smälta allt. Trafiken var en sorts ”dödsprocess” eller att bokstavligt ta sitt kors på sig och följa Jesus och att vara beredd på att mista sitt

liv för Jesus och Evangeliet, detta som Jesus i Bibeln talar om. Trafiken var helt enkelt fullständigt vild och galen utan till synes några som helst regler. En gång körde vi i en taxi i upp till 110 sicksackande mellan bilar, hästkärror, cyklister och människor, med Mycket små marginaler!

Landsbygden var som Israels land på ett ungefär måste ha sett ut för 100 år sedan (eller för 2000 år sedan). Pakistanierna var mycket livliga, öppna och ”osvenska” eller ”ofinska”. Anette kallades inte

för Anette utan för Mrs Peter (efter mitt förnamn), de mer ”militanta” feministerna skulle tugga sönder tungan i ren raseri och inte stå ut särskilt länge J . Visst var det mycket orättvisor på många sätt. Pakistan är ett Islamdominerat land med allt vad det innebär.

Jag bara säger det, du som inte har sett dessa saker som jag nu berättat om, vilket ju faktiskt är det som Bibeln beskriver som ”normal” kristen verksamhet för den 1:a tidens kristna, ja, du behöver åka

med på en sådan här kampanjmission, med skarornas frälsning och Ordets förkunnelse med åtföljande tecken och under (Mark.16:20). Om du inte åker själv på mission av någon anledning, så vore det minsta att åtminstone bekosta så att missionärer kan åka ut och skörda i dessa enorma skördefällt, som faktiskt är till stora delar mogna för skörd. Om vi inte själva lyder den stora Missionsbefallningen, så kan man ju åtminstone låta bli att gräva ner sin talent (Matt.25:14-30), och ge av sin ekonomi så att andra får möjlighet att åka ut till de väntande folkskarorna…

Nåväl, finns mycket att berätta om både denna fantastiska missionsresa och om nödvändigheten av allas engagemang i mission, hemmavid eller bortavid. En attack från fienden kom också, jag blev sjuk under hemresan till Sverige (som tog c a ett dygn, det var omständigt). Besvärlig diarre' där jag inte kunde ”hålla tätt” helt enkelt, det såg riktigt illa ut under några minuter då jag fick feber och blev riktigt dålig på flyget. Detta är ibland missionens ”baksida” ( bokstavligt så att säga). Guds Ord förklarar att vi kommer att få möta lidanden av olika slag, men Herren hjälper ju och botar. Nu mår jag helt bra.

Självfallet så undrar man ”Varför där men inte Här?” D v s varför tar inte massor av människor emot Jesus och Frälsning här, varför sker inte denna enorma mängd kraftiga helandemirakler här?

Att få se detta i våra länder vore mer än underbart. Svaret jag ganska tydligt kan se efter denna resa är att det krävs nog en helt annan överlåtelse och hunger, törst efter Gud i våra liv och i våra kyrkliga verksamheter. När vi, Guds ”ambassadörer” och Vittnen, har samma hunger och törst som både de troende och icke-troende i den s k 3:je världen har, ja, då får vi samma resultat som de har.

Hos pakistanierna i allmänhet fanns inte det överflöd i materiell och själisk njutningslystnad som är så typisk för västerlänningen. Pakistanierna hade inte det utbudet och de möjligheterna som vi har,

deras liv är mer präglat av överlevnad för dagen. Då vill man ha andligt liv och frid från Gud, frälsning till Himlen, helande från akut lidande då ingen annan hjälp finns att tillgå. Hjärtana är tomma på de världsliga alternativen och Gud får utrymme och plats. Detta är en del av förklaringen tror jag till "Varför där, men inte Här". Vi har förståss det emot oss att det materiella överflödet och den starka Gudsförnekelsen finns inrotat hos oss i västerlandet och Norden, men jag är övertygad att om vi börjar ge ut en kristendom och kyrklighet i tecken och under, i Andefyllda troende med Kraftig Gudsnärvaro på våra möten, ja, då dras även ateisten och materialisten till Jesus och det Nya livet hos Honom.

Finns andra förklaringar också förstås. Men, det är upp till oss kristna faktiskt, det handlar om vår överlåtelse och våra val för vad vi gör med våra liv; Passion, överlåtelse och längtan efter Jesus 100%, eller Jesus "lagom mycket" i kompromiss och en massa annat för våra hjärtans längtan, fokus och intresse, vi väljer...

Jesus är densamme igår, idag och i all evighet! Hoppas du nu är inspirerad till att arbeta både för Mission utomlands och Väckelse, inkl. evangelisation här hemmavid, Gud välsigne dig du som har läst detta.

Del 2:

Om vi nu blickar ut på svensk kristenhet, vad som pågår och inte pågår, ja, för all del, vi kan låta bli att konstatera och bara stoppa huvudet i sanden som strutsen och låtsas som ingenting, som att ”allt är väl”. Men, det vore inte ett Bibliskt korrekt förhållningssätt, ty Ordet både konstaterar och tillrättavisar felaktigheter. Nu är kanske det inte min uppgift att tillrättavisa, men om jag och vi alla inte åtminstånne konstaterar det uppenbart felaktiga i vissa kyrkliga företeelser så tappar vi faktiskt sältan och gömmer undan Guds Ords sanning. Vi talar genom tystnaden ut ett falskt budskap att ”allt är väl, fortsätt som tidigare”, ungefär som de falska profeterna i Jer.23:16-17, 21-22, ja, kanske inte direkt men indirekt blir budskapet genom tystnaden detsamma. Sanningen sätter inte bara fri, den bevarar och beskyddar oss från att gå vilse, och Sanningen är till för att ”ropas ut på taken” som Ordet säger (Luk.12:2-3). Självfallet ska vårt tal, predikan och fokus vara på Evangeliet, Guds Ord och att föra ut ”det som rätt och gott är” samt att ofta tala gott och uppmuntrande; Men det utesluter inte att tala ut emellanåt det som felar och bryter ner, att ”Avslöja mörkrets ofruktbara gärningar” (Ef.5:11) som Ordet säger, vilket inte är detsamma som att vara i en felaktig kritik, i en ”kritisk ande”. Det finns felaktig kritik, förtal och baktaleri, det vimlar och är genomsyrat av det i svensk kristenhet, men den ”andlige troende” kan bedöma vad som är vad, förhoppningsvis. Guds Andes Kärlek ska råda i och genom oss oavsett om vi konstaterar sanningar för att bevara och beskydda eller när vi talar om varandra

Nåväl, vad är det som nu händer i vår lilla del av världen. I svensk kristenhet är det för närvarande väldigt rörigt och snurrigt på olika sätt. Både församlingar och troende vet inte vilket ben man ska stå på. Den klassiska Väckelsekristendomen, med dess lära och liv som präglat detta lands kristenhet i 200 år är kraftigt ansatt och undanträngt av en mängd olika villospår. Det tycks vara ”vargarnas tid” att fritt få härja och söndra i svensk kristenhet. Liberalteologin vet vi har länge dränerat Svenska Kyrkan från Evangeliets sanningar och det andliga livet från Gud, men detta har nu mer än någonsin fått ingång i frikyrkorna. Humanistiskt antibibliskt präglade mänskliga läror penetrerar och förvränger urkristna Bibliska sanningar i de forna Väckelseförsamlingarna. Man sätter en ära i att bjuda in Sturmark till sina frikyrkliga möten, och tycks lyssna med glädje på hans undervisning, detta mycket hellre än att kalla evangelister och väckelsepredikanter, vem hade trott detta för bara 5-10 år sedan?

Enhet ska det ju vara det är Jesus väldigt bestämd och befallande om, men en Biblisk sådan, en Andens enhet inom Kristi lära (se 2 Joh.1:9-11). Det finns ju, och har alltid funnits en falsk kontra äkta Enhetssträvan inom kristenheten. Det äkta producerar väckelse, och det falska ger förvärldsligande avfall. Det som faller in under Kristi Lära beskriven i Bibeln blir äkta Andens enhet, det andra blir religiös synkretism, vilket är fiendens dröm och målsättning för denna sista tid. Mycket sker nu som det är svårt att begripa, och för all del, långt ifrån allt kan vi ju inte heller fatta (vilket inte är meningen heller), tiden framöver lär nog visa vad som är vad...

Vidare: Smorda Gudsmän (få kvinnliga sådana, om någon?) faller som käglor i grova synder inom missbruk av sex, sprit, makt och kommersialism, dessutom en del utan att ta konsekvenserna av det,en del fortsätter glatt i det. Dikeskörning (där man halkat ner från den ”smala vägen” till felaktigheter vid sidan av): En del troende har vant sig vid att inte engagera sig i en lokal församling eftersom det binder upp i ansvarsfyllda uppgifter, tionde- och offergivande dessutom, och där det ingår en Bibliskt förankrad underordnande/lydnad; En klar dikeskörning där man vägrar gå in i, tränas i och växa i den kallelse och uppdrag Herren gett. Här finns dock mycken utrymme för förståelse och tålamod, då det sannerligen inte är lätt att finna en lokal någorlunda andlig och Biblisk församling, jo, kanske i städerna, men på mindre ställen? Men varför inte bilda en egen församling då? i Herrens ledning förståss. Sedan har vi det andra motsatta diket i vissa församlingar med dess ledarskap som blivit mästare på kontroll och manipulation, där medlemmarna snarare är inympade i och beroende av ledarskapet än i och av Kristus. Fruktan och kontroll är styrmedlen, vilka används genom retorik och väl valda Skriftställen i förkunnelsen, även genom egenhändiga ”profetior” vid behov. Vissa sådana sammanhang sjunker allt djupare in i riktig Sekterism (ej att förväxla med den där klassiska förföljelse-anklagelsen mot väckelsekristna som kallas felaktigt för sekter och sekterism). Där isolering och elitiskt tänkande blir standard, där en ledare blir en riktig ”kristen diktator” med underdåniga och betjänande följeslagare som gör allt för att förverkliga ledarskapets visioner och mål. De av Herren Jesus givna kallelserna som medlemmarna skulle få tränas i och växa in i, komma ut i? Ja, det är frågan det. Visioner och mål ska man ha, d v s Bibliska sådana, ni vet det där med Missionsbefallningen m m. Men, visioner och mål ska väl vara någorlunda gemensamma och vara givna av Gud till alla som deltar, Herren ska väl få leda var och en, eller har ledarskapet i dessa ”församlingar” blivit moderna minipåvar, mellanhänder och förmedlare människa och Gud emellan? Där lydnad och underordnande till både Gud och andliga auktoriteter i församlingarna, sistnämnda vars legitimitet och funktion nu inte är detsamma eller likställt med lydnaden för Gud! Ja, där denna lydnad/underordnande förkastas i det Andra nämnda diket så missbrukas denna Bibliska princip våldsamt i Detta dike; Så till den grad att medlemmarna här faktiskt förslavas under människor(1 Kor.7:23) och blir blott redskap i ledarnas visioner och viljor, vissa viljor som inte ens behöver vara särskilt Bibliska eller andliga om ens kyrkliga. Mycket finns att konstatera och ”avslöja”(Ef.5:11) om detta speciella dike, men det räcker så.

Diken kan man lätt hamna i på en mängd olika områden i det kristna livet och i församlingarna, det är därför dagligt och rikligt intag av Guds Ord och Kristi lära, samt Andens gemenskap med Herren Jesus är en fråga om överlevnad. Att vandra med Jesus på den ”smala vägen”(Matt.7:13-14) är lätt och underbart i den Helige Andes liv, kraft och förmåga, men detta kräver helhjärtad överlåtelse och tro.Ytterligare: Varför har tungotalet tystnat hos det ”tungotalstalande” folket? Varför ber man inte längre för sjuka genom trons bön och handpåläggning? Är det synd att tala om synd? Och ännu värre att bekänna och lämna sådant? Vem älskar längre ordet ”Väckelsemöte”? Varför får inte en Gudstjänst vara mer än max 90 minuter, och Gud få det utrymme Han vill? Varför så bråttom hela tiden, till Vad?

Jag läser flitigt gamla tiders Väckelseskildringar, det ”doftar” av Väckelsens Ande och Eld i dessa böcker, jag känner mig vara själsfränder med dessa forna väckelsebärare. Här är det inget mysko

pysko, utan raka och rena rör i Kristi lära och Väckelsekristendom, kristna liv och verksamheter i Andens gemenskap och övernaturliga gärningar, i helgad livsföring och karaktärer som tål prövning. Dagens kristna tidningar är ganska lååångt från denna litteratur. Flammor är bra, kan inte den tidskriften göras om till veckotidning, med viss breddning av ämnen och innehåll? Finns det ”någon” kristen (väckelse)tidskrift man kan vara riktigt nöjd med, i hela västerlandet överhuvudtaget? i Kina finns helt säkert, där är det väckelse, men jobbigt att lära sig kinesiska för det. Ta det lugnt, visst är både Dagen och Världen Idag Mycket bra på många sätt, de har sina förtjänster och "goda sidor" (särskilt Världen Idag är riktigt och väldigt bra emellanåt), men visst kan man inte undgå att märka både det ena och det andra i teologiska eller kyrkopolitiska svängningar.

Det finns Stora ljuspunkter i förvirringen, kanal 10 och den norska kristna TV-kanalen är sådana. Harvest Center (Märsta Pingst), Apostoliskt nätverk och Amritzers tjänst är också ljuspunkter, likaså

Kampanjmissionärerna som utför Missionsbefallningen i fjärran land med skarornas frälsning med åtföljande tecken och under. Livets Ords arbete och mission är förståss stort, Ulf Ekmans predikningar och artiklar nästan alltid enormt välsignat och bra. Och så finns det faktiskt ganska så många smorda och genuina Herrens tjänare och tjänarinnor i detta land, de är inte kända men de är på väg att bli användbara verktyg i Herrens hand för Väckelse i detta land. De är förståss ännu så länge i kraftig minoritet och har ännu inte någon större genomslagskraft i svensk kristenhet. Några gamla trotjänare, äldre generationers troshjältar sprider droppar av väckelse här och där, som t ex Birger Skoglund och Roger Larsson, Tack gode Gud för dem! En och annan församling från olika sammanhang och samfund har Gudsnärvaro och rejäl Biblisk förkunnelse, de är inte många och alla är inte kända, men de finns. Och så, kanske, kanske börjar det komma en genuin hunger efter Gud och en väckelselängtan hos folket i allmänhet. Finanskrisen och tillståndet i kristenheten kanske bidrar till detta. Brukar inte en stor Väckelse bryta ut just som det ser som mörkast ut? Snart så kanske Väckelsens Eld brinner i våra hjärtan, och Guds Ande fyller tusentals troende, mötena är så mättade av helig Gudsnärvaro att människor överbevisas omedelbart och massor av omvändelser och pånyttfödelser sker, då vi får se folk ta emot Jesus och Frälsning i Varje möte i hundratals olika församlingar, helandemirakler sker ständigt och vittnesbörden om dessa Guds nådesgärningar hörs hela tiden. Sann Andens enhet i städer och byar bland Guds folk, och lovsången och tillbedjan till Herrarnas Herre ljuder överallt, låt det bli så fort nu för vårt arma och söndersargade land och folk o Gud, vi ber i Jesu Namn, och vi Väljer att Tro på detta genombrott, också i Jesu underbara Namn, Amen.

PS! Läs gärna de senaste predikningarna via länken ”Predikningar 2”eller ännu bättre lyssna till dem via länken "Musik" på denna hemsida . Och så via länken ”Diverse” kan du se vad som kommer att sättas in på hemsidan framöver, och vad som nyligen satts in.

mvh: broder Peter